12 miljoner back – 30-tal tjänster i skolan ska bort

12 miljoner back – 30-tal tjänster i skolan ska bort

Barn- och utbildningsnämnden har gått back med 12 miljoner kronor under perioden januari till april i år. Cirka 35 tjänster ska bort och Lärarnas riksförbund (LR) befarar nu konsekvenserna av detta.

Bland annat ska cirka 35 tjänster bort inom skolan och från LR frågar man sig hur den slimmade organisationen i skolor och förskolor ska kunna minskas med cirka 35 tjänster utan att kvaliteten påverkas.

Man påpekar också att om personal som arbetar i skolan säger upp sig på grund av dessa effektiviseringar som aviseras, kommer nyrekrytering av kompetent personal, till exempel legitimerade lärare att behövas eftersom kommunen växer. Det i sin tur kan bli mycket kostsamt och man hänvisar då till  en rapport gjord av Vision (facklig organisation för offentligt och privat anställda med anknytning till kommun, landsting och kyrka, reds.anm). I denna visas att rekrytering av nya medarbetare riskerar att bli en mycket dyr utgift för Sveriges kommuner, landsting och regioner.

Sivert Åkerljung (KD) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Först och främst är det ingen effektivisering som ligger till grund för de åtgärder som förvaltningen nu genomför för att minska sina kostnader. Det är olika skäl som gör att våra resultatenheter nu har högre kostnader än budgeterat. Vissa enheter ska på grund av omorganisering minska kostnaderna då andra enheter har tagit över del av ansvaret för viss verksamhet. Andra har budgeterat med intäkter från statsbidrag som dragits in och några enheter behöver justera ner sina personalkostnader till den nivån som budgeten medgav för 2019. Ett par enheter har färre barn än planerat även om det på totalen inte är en minskning, kommenterar Sivert Åkerljung.

Det pågår ett arbete i kommunen där fokus ligger på att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Men om 35 tjänster försvinner i ett läge där antal barn i verksamheterna ökar, går det att förena med villkoren i läraravtalet ”HÖK-18” där Sveriges kommuner och landsting, SKL skrivit under på att arbetsmiljön ska bli bättre, stress och arbetsbelastningen ska minska?

– Den absoluta majoriteten av indragna tjänster innebär att vi antingen kan undvika att tillsätta en vakant tjänst, alternativt omplacera vederbörande inom barn- och utbildningsförvaltningen.Vi kommer även fortsättningsvis att satsa på att bli en så attraktiv arbetsgivare som möjligt och en viktig del av detta är att vara en kommun med ekonomisk stabilitet över tid, svarar Sivert Åkerljung och tillägger:

– Vi tycker självklart att det är viktigt att värna om våra kärnverksamheter vilket vi också gör i budgeten för 2019. Men det är också viktigt att säkerställa en god budgetdisciplin för att även fortsättningsvis kunna satsa på förskola och skola. Det är ju skattebetalarnas pengar som vi är satta att förvalta, svarar Sivert Åkerljung.

Åsa Lindqvist Rodell, biträdande kommunombud på LR kommenterar situationen i kommunen.

– Det är inflyttning i kommunen och flera nya områden är inflyttningsklara och naturligtvis flyttar barnfamiljer in. Detta innebär att elevantalet ökar i alla skolor utom i Munsö skola. Att tjänstemännen i sina kalkyler eventuellt räknat med ännu högre inflyttning, påverkar inte situationen i realiteten. Om den jättehöga ökningen av elever man räknat med skulle skett i kommunen och man behöll samma antal personal, skulle personaltätheten sjunka ytterligare, säger Åsa Lindqvist Rodell och tillägger:

– När så kallade naturliga avgångar sker utan att dessa tjänster ersätts av ny personal, blir situationen på skolorna ohållbar. Vi kan inte effektivisera mer. När rektorerna inser att de inte kan låta en klasslärare ha två klasser samtidigt är det speciallärare som sägs upp. Hur ska de barn som behöver extra stöd få det? Menar tjänstemän och politiker att de vanliga lärarna kan vara speciallärare också?

EWA LINNROS

Läs också