Dålig standard på skyddsrum

Dålig standard på skyddsrum

Om det värsta händer och kriget kommer finns det 27 skyddsrum på Mälaröarna med plats för uppskattningsvis 2 000 personer. En låg siffra om man tänker på att här bor 27 000 invånare. Dessutom är skyddsrummen i väldigt varierande skick och många kräver en rejäl upprustning för att fylla sitt egentlige syfte.

I kommunhusets källare finns ett rum som inte liknar något annat. Vid en första anblick kan man tro att det är ett vanligt förråd med blandade gamla kontorsföremål som inte har någon given plats. Men tittar man närmare ser man ventilationsanläggningen i hörnet, luckan till utrymningsvägen och toalettunnorna i förrådet med hönsnät.

– Under en lång tid har det varit väldigt lätt att avveckla skyddsrum och det har man också gjort med många. Förra året satte man dock stopp för avvecklingsmöjligheten och istället började man se över de skyddsrum som finns, berättar Stefan Persson, kommunens säkerhetschef.

Annons

Även om regelverket kring skyddsrummen alltid har varit hårda, så har ingen inspekterat att de verkligen håller den standard och har den utrustning som krävs. Nu har dock Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), påbörjat en inventering av statusen på landets befintliga skyddsrum och kunnat konstatera att många är väldigt dåligt utrustade och i dåligt skick.

Detta gäller även för både de skyddsrum som finns i Ekerö kommuns lokaler och de som ägs av privata fastighetsägare, vilka då också ansvarar för skötseln av dem. Enligt reglerna får ett skyddsrum användas för andra ändamål i fredstid, men ska kunna fungera som skyddsrum inom loppet av två dygn om läget förändras.

– Många av skyddsrummen används till något helt annat och vissa kommer inte ens att kunna åtgärdas, då fastighetsägarna inte förstått vad man har för ansvar för att hålla dem i ordning. När det gäller kommunens skyddsrum vet vi till exempel att flera av dem behöver uppdateras med nya filter för ventilationsanläggningar, toaletter och tätningslister.

Annons

Sannolikt kommer uppföljningen och upprustningen av skyddsrummen trappas upp framöver, men i dagsläget är det mycket kvar att göra. Frågan är dock om de största hoten mot samhället kommer från luften och kan stoppas av stötsäkra väggar och tätade lister.

– Idag är det större risker med andra typer av krigföring som pandemier eller stora attacker mot informationsnätet till exempel.

Skyddsrumsupprustningen lär pågå ett tag innan den kommit ikapp tiden, men när det kommer till kris- eller katastrofhantering i stort menar Stefan Persson att svenska samhället är väl förberett och har utvecklat sina rutiner efter senaste årens stora händelser.

– Vi ingår till exempel i Samverkan Stockholmsregionen där alla kommuner, landstinget, Trafikverket, Försvarsmakten och många andra aktörer ingår. Vi har telefonmöten varje vecka där vi går igenom och delar information om större incidenter som kan påverka även övriga aktörer. Det kan till exempel gälla dricksvattenproblem, pandemivarningar eller social oro som kan sprida sig. Genom samverkan får vi också alltid rätt information vid större händelser.

LO BÄCKLINDER

Läs också