”Det kommer bli förfärligt framöver”

”Det kommer bli förfärligt framöver”

Sedan 2016 har kommunen tagit emot 470 nyanlända personer och får mycket beröm för sitt integrationsarbete som även innefattar ett engagerat civilsamhälle. Nu börjar dock tiden rinna ut för en hel del av dem som fått tillfälliga bostäder genom kommunen och många tvingas lämna både sociala sammanhang och jobb.

Den 14 oktober kom länsstyrelsens siffror för hur många nyanlända personer var och en av landets kommuner ska ta emot under 2020. För Ekerö kommun är siffran 56, vilket kan jämföras med siffran för 2019 som är 72. Utöver de anvisade personerna räknar man med att ett tjugotal kommer att bosätta sig på egen hand i kommunen.

– Jag tror att vi kommer kunna hantera det, men det är fortfarande ett tufft jobb och det är inte långsiktigt hållbart med ett så högt mottagande år efter år, säger Adam Reuterskiöld (M) kommunstyrelsens ordförande, som är stolt över kommunens integrationsarbete och menar att tjänstemännen har hanterat sin uppgift föredömligt utifrån förutsättningarna.

Bilden av att Ekerö kommun skött sitt integrationsarbete på ett välfungerande sätt stärks även av statistiken. Alla nyanlända som anvisats till Ekerö kommun har kunnat få bostad, trots att man varnade för ett pausat mottagande 2017. Bostadsfördelningen har också återgått till de siffror som gällde före den stora flyktingströmmen och idag går 10 procent till sociala förturer, där de nyanlända är inkluderade och resterande lediga bostäder går till den ordinarie bostadskön.

När det gäller sysselsättning har målet att 60 procent av deltagarna i integrationsprogrammet ”Självständighet 365” i stort sett uppnåtts med 57 procent.

I övrigt har civilsamhället genom privatpersoner, församlingar och föreningar visat ett stort engagemang och det finns såväl gott om sociala sammanhang och mötesplatser, som nätverk för bostadshjälp och insamling av möbler, husgeråd och kläder, till dem som behöver.

Karin Gustafsson, integrationssamordnare på Ekerö pastorat, håller med om att kommunen och civilsamhället tillsammans har hanterat flyktingströmmen på ett bra sätt. Trots detta ser hon en oroande och växande utmaning genom att maxtaket för hur länge kommunen hjälper till med bostad till nyanlända närmar sig för allt fler.

– Nu börjar de som fick bostad av kommunen för fyra år sedan falla ur systemet och har ingenstans att ta vägen. Jag får samtal från desperata vuxna som har jobb i kommunen men nu tvingas leta bostad långt upp i landet, där de saknar nätverk och det råder stor brist på arbeten De första är nu utskrivna och bostadslösa. Det kommer bli förfärligt framöver, säger hon och fortsätter:

– Det är slöseri med mänskliga och samhällets resurser att slita upp familjer när de precis har etablerat sig. Ofta är det barnen som förtvivlade ringer mig och som inte orkar med skolan för att de är så oroliga över hur det ska gå för familjen.

Karin Gustafsson undrar hur den här situationen ska kunna hanteras när Barnkonventionen blir lag, med allt vad det innebär och hoppas att kommunen ihop med civilsamhället återigen kan kraftsamla för att hitta boendelösningar för det glapp som blir tills man har chans att få en bostad via Ekerö bostäders kösystem.

Adam Reuterskiöld tycker dock att kommunen gör vad den kan utifrån rådande omständigheter och menar att bostadsproblemen inte kan lösas på lokal nivå.

– Lagstiftningen hindrar oss från att bygga billiga bostäder och staten tar inte ett samlat grepp om problemet. Så länge Sverige växer med ett Enköping om året, behöver skolor, vägar och bostäder till exempel också växa med motsvarande, men det gör vi inte, konstaterar han.

LO BÄCKLINDER

L??s ocks??