Färingsö får ”nygammal” kyrkoherde

Färingsö får ”nygammal” kyrkoherde

Peter Strömmer tillträder tjänsten som Färingsö församlings nye kyrkoherde från och med 1 mars. Men han är egentligen ”nygammal” i kommunen.

Peter Strömmer har en lång historia på Mälaröarna. Redan 1985 då Peter ännu inte var präst utan ungdomsledare och församlingsassistent, fick han hjälpa till härute.

– Jag var verksam i Spånga församling och jobbade tillsammans med Gunvor Jonsson som sedan blev kyrkoherde härute. Jag var bland annat korsbärare på hennes installation, berättar Peter.

Innan han blev präst 1996, fick han också möjlighet att hålla gudstjänster på Färingsö.

– Sedan tjänstgjorde jag här i början på 2000-talet som kominister, det vill säga vanlig präst och bodde också på Färingsö i sex år, berättar Peter som också varit kyrkoherde i Ekerö pastorat till för tre år sedan.

Göran Agrell och Peter har skrivit flera böcker om Martin Luther och inför reformationsjubileumsåret 2017, fick de många förfrågningar om att medverka i olika sammanhang.

– Man kan inte både vara kyrkoherde och sysslar med sin favorithobby. Det kräver så mycket, inte minst närvaro. Så då bestämde jag mig och i två år frilansade jag och åkte runt och pratade om Luther och gjorde ungefär 150 framträdanden.

När tjänsten som kyrkoherde i Färingsö församling blev ledig, kände Peter att det skulle vara roligt att komma tillbaka till Mälaröarna. Men samtidigt vägde han in att han har ett jätteviktigt jobb på kyrkans nationella nivå, där han arbetat med att stärka Svenska kyrkan när det gäller lärande och undervisning.

– Men så tänkte jag att det här är kanske min chans, man byter inte kyrkoherde så ofta och jag vill ju det här. Det känns roligt. Det är en fin församling, den har mycket historia och natur, men den är också framåt och på, inte minst i miljöarbetet och gjorde också en stor insats under flyktingvågen, säger Peter.

Hur ser du på kyrkans roll i dagens samhälle?

– Jag skulle vilja säga att den är kanske större än man tror. Kyrkan gör många insatser, inte minst i närsamhället och via diakonin med att praktiskt hjälpa människor. Sedan finns det också en debatt om kyrkans vara eller icke vara. Ibland tänker jag att Svenska kyrkan är som någons gamla mamma. Det är den där man kan banka på och skälla på hur mycket som helst, men mamma ställer ändå upp och är snäll mot barnen.

Den första mars tillträder Peter men det stora datumet att hålla reda på är den 17 mars. Då tar församlingen emot sin nye kyrkoherde i närvaro av biskopen.

– Här får man en möjlighet att visa vem man är och alla är välkomna. Det är en stor fest helt enkelt.

EWA LINNROS

Läs också