Fornlämningar kan falla i glömska

Fornlämningar kan falla i glömska

Helgöboplatsen på Helgö är unik med dess fornlämningar. Men skötseln av området är bitvis undermålig och görs inget, är risken att detta område av nationellt intresse faller i glömska. Nu vill Statens fastighetsverk (SFV) sälja den del av marken som de idag ansvarar för till en tomtägarförening på Helgö. Det innebär inte bara en kostnad utan även ett stort ansvar att vårda platsen.

Under åren 1954 till 1978 gjordes en omfattande arkeologisk utgrävning av Helgöboplatsen.Helgöundersökningarna fick stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt med sitt unika fyndmaterial. Fynden och mängden av dem var inte vardagsmat för arkeologer.

Det som utmärker Helgö i jämförelse med andra områden som grävts ut är helheten. Här finns både boplatser, gravfält och ett hantverksområde som alla skulle kunna vara samtida.

Tidigare var det Riksantikvarieämbetet (RAÄ) som ansvarade för fem tomter i området. 2015 övertogs dessa av SFV, liksom flera andra kulturmiljöer i landet.

På SFV:s hemsida kan man läsa att överföringen från RAÄ till SFV innebär att staten även fortsatt äger fastigheterna och att ”målet att bevara, bruka och utveckla fastigheterna så att de förblir betydelsefulla för människor att ta del av, är detsamma”. Idag finns det några informationstavlor uppsatta på Helgöboplatsen, men stora delar håller på att växa igen.

Luruddens tomtägarförening som också äger fastigheter i Helgöboplatsen, ska ombildas till en samfällighetsförening och  ansökte om detta hos Lantmäteriet. En förrättning inleddes och då meddelade SFV att de ville sälja de fem tomter de har i området. Lantmäteriet anlitade en oberoende värderare som räknat ut ett marknadsvärde för SFV:s tomter, försäljningssumman är satt till 1  170 000 kronor.

– 2015 beslutade Ekerö kommun att Statens fastighetsverks fastigheter på Helgö ska utgöra ”allmän plats” och ”parkmark” i en ny detaljplan. Det innebär att fastigheterna ska förvaltas av en lokal samfällighetsförening. Just nu pågår lantmäteriförrättningen för att genomföra kommunens beslut, vilket innebär att äganderätten till Statens fastighetsverks fastigheter kommer att övergå till den lokala samfälligheten, förklarar Åsa Carlberg, pressekreterare på SFV.

Affären blir med andra ord tvingande för den blivande  samfällighetsföreningen.

– Det är inte bara det att de tvingar en blivande samfällighet att lösa in den här fastigheten, det följer också med ett outtalat krav på skötsel. Sedan Riksantikvarieämbetet klev ur och Statens fastighetsverk tog över 2015, har de inte gjort någonting åt området. Det och att Statens fastighetsverk drar sig ur ett område av nationellt intresse och som höll på att bli ett världsarv, är anmärkningsvärt, säger en av medlemmarna i Luruddens tomtägarförening.

Gunilla Lindberg (L), tidigare ordförande i kulturnämnden och fortsatt aktiv i den kommunala politiken, har under åren lagt ned stort engagemang för Helgö. Hon var också med under de omfattande utgrävningarna på Helgö.

– Att området klassas som naturområde är en lapsus. Helgö har en minst lika intressant historia som Birka och arkeologerna skulle nog säga att Helgö slår Birka med hästlängder, berättar Gunilla Lindberg.

Hon har också haft en önskan om att området skulle integreras i världsarvet Birka Hovgården.

– Helgö sover ännu sin törnrosasömn, men det är en juvel som rätt marknadsförd kan bli vårt nästa stolta världsarv. Att lägga över ansvaret på en samfällighets-

förening är däremot inte rimligt. Helgös historia är beskriven i otaliga forskningsrapporter och vetenskapliga avhandlingar. I magasinen ligger mängder av föremål av de mest märkliga slag. Jag och många med mig tycket att det skulle vara tvärtom, det vill säga att Statens fastighetsverk köpte samfällighetsföreningens tomter och utvecklade området. Men dessvärre råder en kulturskymning och vi ser detta ske runt om i landet, säger Gunilla Lindberg.

I Ekerö kommuns kulturminnesprogram 2015 står bland annat:

”Helgö är en mycket fornminnes-

tät ö vilket innebär att stora delar av ön skyddas i enlighet med Kulturmiljölagen (kap. 2). ” Vidare står också att ” Östra delen av Helgö är av riksintresse för kulturmiljövården.”

Fornlämningar är skyddade av kulturmiljölagen vilket innebär att man inte får rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning utan tillstånd.

Men att sköta och bevara ett område som är ”av riksintresse”, är ett mycket omfattande  ansvar för en samfällighetsförening.

FAKTA HELGÖ

>> Mälaröarna ligger mitt i det småkungadöme som under järnåldern växte fram i Mellansverige med Mälaren som en viktig sammanbindande kommunikationsled. Här finns Helgö, Birka och Hovgården på Adelsö. Dessa tre platser representerade den framväxande makten i området.

>> Helgös fornlämningar är betydligt äldre än de Birka och Hovgården. Helgö var verksamt som intensivast under 400-500-talet.

>> Fornlämningarna på Helgö upptäcktes av en slump 1950. 1954 påbörjades omfattande arkeologiska undersökningar som satte Helgö i nytt ljus. Helgö var inte en stad som Birka. Det var en stormansgård och ett religiöst centrum. Här fanns också en verkstad som tillverkade lyxartiklar – de flottaste smycken. Vid utgrävningarna framkom att Helgö var en tidig handels- och verkstadsplats med långväga kontakter. Bland annat påträffades stora metallskatter; en buddastaty från Norra Indien, en biskoppskräkla från de brittiska öarna, bronsskopa från Medelhavet och mynt från södra delen av Europa.

Källor: Gunilla Lindberg,  Ekerö kulturmiljöprogram

EWA LINNROS

Bilden:

Gunilla Lindberg (L), tidigare ordförande i kulturnämnden, blickar ut över ett snart igenväxt fornlämningsområde på Helgö. Statens fastighetsverk säljer sina fastigheter i området och ansvaret går över till en samfällighetsförening.  Att lägga över ansvaret på en samfällighetsförening är inte rimligt, anser Gunilla Lindberg.

Läs också