Fyrfilig bro och glad barnfest

Fyrfilig bro och glad barnfest

Det är intressant hur många ämnen som idag är aktuella, även var det redan för 50 år sedan. ”Färingsö vill bygga fyrfilig Nockebybro”, lyder till exempel en rubrik i MN 1968.

Det finns många planerade bostadsbyggnationer på gång på Mälaröarna 1968. I MN skriver man att är Mälaröarna med kommunerna Ekerö och Färingsö, är till ytan den största bland Storstockholmsregionerna, men ”i sin inre del  den mindre välförsörjda med kommunikationer”.

”Om Färingsö ska kunna fungera som ett lättillgängligt fritidsområde, förutsätter det en avsevärd förbättring av trafiklederna. För dagen viktigast är att broförbindelserna mellan Färingsö och Stockholm får en snabb och tillfredsställande lösning. Över Nockebysundet är det nödvändigt med en fyrfilig bro med tillfredsställande segelfri höjd.”

1968 var det inte Förbifart Stockolm man talade om, då handlade det om Kungshattsleden. Denna tas också upp i artikeln, där man snarast önskar en utbyggnad av densamma så att en förbindelse via Ekerö kommer till.

Medan politikerna på Mälaröarna kämpar för bättre kommunikationer år 1968, roar sig barn och föräldrar på ”den av de gladaste i barnfesterna i Ekerö på mycket länge” som hålls på Stockholms segelsällskaps klubbrestaurang Rastaholm och arrangeras av Ekerö Rödakorskrets. Festen är en sen julgransplundring i februari månad. ”75 unga damer och herrar, de flesta under tioårsstrecket – samt ett femtiotal vuxna deltog vid kalaset som blev utomordentligt lyckat. Till stor del var det väl Kaggeholmsfamiljen Thorslunds förtjänst att tillställningen blev trivsam. Pappa Set och mamma Siv agerade dansledare med stor bravur och aldrig sinande gott humör.”

Men det är inte bara dans detta par håller i, de bjuder även på sånginsatser.

”Herr Thorslund sjöng ”En sista vals” och frugan exekverade Eurovisionschlagern ”Som en dröm” och herrskapet framförde dessutom tillsammans ”I love Paris in the springtime”.  Tioåriga dottern Anita visade gott påbrå när hon med klockren stämma sjöng den vemodiga finländska folkvisan ”Vem kan segla förutan vind”.

En riktigt musikalisk familj som på kalaset får mycket applåder och MN skriver att ”man kan gissa att herrskapet så småningom reengageras till Röda korsets kommande festligheter”.

EWA LINNROS

Läs också