Har planbesked fått förtur före andra?

Har planbesked fått förtur före andra?

Flera fastighetsägare inom kommunen har hört sig för om möjligheterna att få till detaljplaner på sina fastigheter, för att i senare skede kunna stycka av eller för att kunna bebygga dem. De får svar av planenheten att det inte finns resurser att prioritera mindre planer som omfattar en eller få fastigheter, och att skolor, centrum och andra större planer är viktigare. Att en enskild fastighet i Närlunda är under planbeskedsprocess har nu föranlett spekulationer om att  det beror på att en av fastighetsägarna är politiskt engagerad. 

Även här är det Johan Styf Gunneflo som är fastighetsutvecklare och också ägare av tomten tillsammans med sin fru, fritidspolitikern Sandra Gunneflo (M). Det som ansökts är en detaljplaneändring så att fastigheten kan styckas av och sex radhus kan uppföras.

– När vi köpte tomten 2014 hade den fått ett planbesked 2013. Då läste jag kommunens översiktsplan. Där står det att merparten av kommunens kommande bebyggelse föreslås inom tätortsbandets centrala delar av Ekerö tätort. Det ska förtätas och utvecklas till en attraktiv småstad. Vår tomt låg med där. På planbeskedet var det utsatt för villor men kommunen hade ju sagt att de vill ha tätare bebyggelse, berättar Johan Styf Gunneflo.

Han gick då till dåvarande planchef som svarade att det var lång tid tills deras plan skulle starta. Han förstod detta och hade flera möten med planchefen då han ville förtäta på tomten istället för att dela tomten i tre delar som planbeskedet gällde.

– Många hus bakom oss är radhus och planchefen var mycket positiv till detta och sa att ett av kommunens mål var blandad bebyggelse. Hon tog det vidare och alla var positiva till det utom dåvarande miljö- och stadsbyggnadschefen som senare slutade. Under den tiden fortsatte planchefen att arbeta med vårt förslag och fick igenom att pröva om det skulle bli radhus istället, säger Johan Gunneflo.

Tommie Eriksson, miljö- och stadsbyggnadschef kommenterar hur prioriteringen går till:

– Alla har rätt att få sin sak prövad och stämmer det då med översiktsplanen när det gäller förtätning och med de värderingar som stadsarkitektkontoret och förvaltningen gör när man prioriterar detaljplaner, då kommer det med i prioriteringsordningen. Detta till skillnad från enstaka avstyckningar med villor. Flerfamiljshus eller radhusbebyggelser kommer högre upp på prioriteringen. Sedan om det är lämpligt eller inte, det är det vi nu ska pröva när det gäller fastigheten i Närlunda, säger Tommie Eriksson. (Se kommunens prioriteringsordning i artikeln på sidan 10).

Det hela är med andra ord långt ifrån klart. Till att börja med ska ärendet gå ut på samråd. Här får grannar inkomma med synpunkter och de förtroendevalda har sitt att säga till om.

– Det är ju exploatören som själv har tagit fram förslaget och vi har granskat om det i sak strider mot översiktsplanen, utan att lägga andra värderingar. Sedan gör vi en samrådsredogörelse för nästa steg till granskning. I varje sådant steg är det upp till de förtroendevalda att säga ”stopp” eller ”kör vidare”, förklarar Tommie Eriksson.

Om en privatperson i samma område har en tomt där det skulle få plats med två villor och då vill bygga ett hus till med generationsboende, hur ser utsikterna ut för denna person att få ett planbesked?

– Om man ansöker om och får planbesked och kommunstyrelsen beslutar att detaljplanen ska prioriteras samt ger ett planuppdrag, kan arbetet starta vid angiven tidpunkt. Beroende på hur detaljplanen prioriteras tillsätts kommunala resurser. Om de kommunala resurserna inte är tillräckliga för att arbeta med detaljplanen vid den tidpunkt kommunstyrelsen angivit, till exempel år 2023, kan exploatören själv starta och genomföra en stor del av arbetet på egen bekostnad. Då belastar detta inte kommunens resurser och processen kan gå fortare om det är en aktiv exploatör, svarar Tommie Eriksson och tillägger:

– Det blir allt vanligare att exploatörer själva framför önskemål om att själva lägga resurser på detaljplanearbetet. Så är fallet när det gäller fastigheten i Närlunda, säger Tommie Eriksson.

Men att det gått fort håller inte Johan Styf Gunneflo med om.

– Den här planen har pågått sedan 2013, vi kom in 2014 och det är ännu inte klart. En granntomt ansökte om en planändring 2007 för att göra fastigheten styckningsbar i totalt fyra tomter. 2008 vann den planen laga kraft, det tog bara cirka ett år. Sätter man det i relation till våra sju år går det inte fort, säger Johan Styf Gunneflo och tillägger:

– Vi har väntat väldigt länge och nu blir vi negativt påverkade när folk sprider de här ryktena för att min fru är engagerad som fritidspolitiker. Det är få unga kvinnor som är engagerade i politiken vilket är synd då de är en kraft som verkligen behövs. Om det politiska engagemanget riskerar att påverka det privata livet negativt så är det stor risk att många drar sig för att för att bidra i det så viktiga lokala politiska arbetet.

– Det finns så många kontrollfunktioner i myndighetsapparaten vilket gör det tekniskt omöjligt att gå förbi någon i kön. Jag skulle snarare säga att jag blir hårdare granskad eftersom ingen vill besluta fel i ärenden där det finns personliga kopplingar till politiken på Ekerö. Vad det gäller beslutsfattande i både arbetet i kommunhuset och politiken så är det aldrig en enskild tjänsteman eller politiker som tar beslut utan det är alltid flera personer som är involverade i beslutsfattandet. Exempelvis är det elva ledamöter och lika många ersättare från både styrande och opposition i byggnadsnämnden, kommenterar Johan Styf Gunneflo.

EWA LINNROS

Läs också