Historisk släktresa från Ekerö till USA

Historisk släktresa från Ekerö till USA

Släktforskning är en spännande sysselsättning, det kan kommunens arkivarie Anneli Brattgård skriva under på. Hon har bland annat fått kontakt med levande släktingar i USA till en familj som emigrerade dit från Ekerö 1896.

I kommunens arkiv finns en hel lista med mälaröbor som emigrerade till Amerika på 1800-talet. Anneli Brattgård fick en idé om att göra lite tvärtom mot vad man brukar göra i släktforskning och blicka framåt.

– Det vill säga, man utgår från någon som har emigrerat och sedan följer deras resa framåt i USA och kanske även hitta idag levande släktingar som man kan kontakta, berättade Anneli Brattgård då hon besökte MN:s radioprogram för några månader sedan.

Annons

Sagt och gjort, Anneli plockade ut Alfred och Josefina Ahlberg som emigrerade tillsammans med sin dotter Katarina från Kärsö gård där Alfred var rättare, till Amerika 1896.

– I flyttningslängder kan man se vilket datum de har flyttat ut. När man vet det, går man vidare till passagerarlistorna för Amerikafararna och där hittade jag familjen, berättar Anneli.

Alla som emigrerade till Amerika var tvungna att tala om vart de skulle ta vägen i USA. Familjen Ahlberg skulle till Traverse city i Michigan, men som alla andra emigranter, hamnade de först på Ellis Island i New York.

Anneli letade vidare men nu i amerikanska folkräkningsdokument.

– I en folkräkning från 1900 finns familjen upptagen igen. Här kan man bland annat se att de pratade svenska och att Alfred var bonde, förklarar Anneli.

Men för att komma längre i familjens historia, ska man ha lite tur och det hade Anneli. Det finns släktforskare i USA som har lagt ut sina slätforskarträd publikt och Anneli fick en träff.

– Jag fick tag på en släktforskare som hade de här personerna i sitt släktträd och inte bara det, jag har fått kontakt med ett barnbarn till dottern Katarina som utvandrade från Ekerö. Men i USA kallades hon Karin, berättar Anneli.

Barnbarnet Pamela har berättat lite om hur det gick för Josefina och Alfred och framförallt för hennes mormor Karin. Det visar sig också att Alfreds mamma emigrerat före familjen och redan fanns på plats.

– De kommer till en liten stad som heter Leland och Karin blir modist och öppnar en hattaffär. Hela affären brinner dessvärre ner och hon förlorar allt hon äger. Men Karin låter sig inte knäckas utan stegar iväg till banken för att låna pengar till en ny affär. Och där möter hon sin blivande make Adolph. De gifter sig, får tre barn varav ett får samma namn som sin mormor, nämligen Josefina och hon är Pamelas mamma, berättar Anneli.

Annons

Pamela i sin tur vet inte så mycket om sin mormors familj och Anneli har lovat att hjälpa henne med information från de svenska kyrkböckerna. Hon har har även fått en träff på ett publikt släktträd i Sverige där det är en som forskat på den här släkten.

– Så nu kan jag sammanföra hon som har forskat på släkten i Sverige med släktingarna i USA, säger Anneli.

Men det slutar inte där. För när vi på MN söker på Alfred och Josefina Ahlberg på nätet, dyker en bild upp på deras gravsten. Vi kontaktar den som lagt upp bilden för att fråga om lov att använda den. Det får vi men inte nog med det, vi får även ett par gamla tidningsartiklar om Karin.

I en artikel från 1967, skriver man om Karin och hennes make, den före dette bankmannen Adolph LaFraniers 50-åriga bröllopsdag. Året därpå, går Karin bort och i en nekrolog får vi veta mycket om henne. Hon byggde bland annat upp sin hattaffär igen, ja faktiskt flera butiker.

”Under många år drev Mrs. LaFranier modistaffärer I Traverse city och Grand Rapids och hon fick nationellt erkännande som modistdesigner.”

Hon var också artist och målade hundratals landskapsbilder från både USA och flera andra länder. Karin gick bort 1968, 80 år gammal. Hon efterlämnade maken samt två döttrar och en son, sju barnbarn varav att är Pamela och ett barnbarnsbarn.

För den som vill komma igång med att släktforska, ges ett ypperligt tillfälle för detta på biblioteket i Ekerö centrum 21 mars.

– Jag kommer att hålla en introduktion till släktforskning om man vill veta mer, eller om man har kört fast i sin forskning. Det är bra om man kan ta med sig egen dator och det man också behöver för att starta, är förstås en släkting att utgå från. Gärna någon som är över 70 år eftersom vi har en personsekretess som är 70 år i Sverige. Man behöver ett startfält och då är det lämpligt om man vet var personen är född, säger Anneli.

EWA LINNROS

Läs också