Inte bara tunnelbygge på Lovö

Inte bara tunnelbygge på Lovö

När förbifarten byggs är det många olika yrkesgrupper som involveras. Här arbetar bland annat geologer och miljöspecialister med inrikting på kulturmiljöer.

Vi har tidigare skrivit om miljöarbetet kring skyddandet av djur och natur i samband med förbifartsarbetet. En stor del som påverkas är bergsmassor och då fyller geologerna en viktig uppgift. Per Arne Moen är samordnande geolog för projektet E4 Förbifart Stockholm och delprojektet med Lovö tunnel. Margareta Erlandsson är koordinator för geologuppdraget i E4 Förbifart Stockholm. När MN träffar dem har de med sig en vackert glittrande sten som de plockat med sig från tunnelbygget på Lovön.

– Den här stenen är från Lambarudden där vi funnit en stor zon med så kallade kalkspat-kristaller, berättar Per Arne Moen.

Det är dock inte vardagsmat att finna så vackra stenar.

– Du vet aldrig vad du kan vänta dig när du går ner och gör en geologisk utvärdering. Det kan vara skiftningar från att man kommer in i riktigt vita områden till att det går över till röda, både granitiska och gneisszoner, berättar Margareta Erlandsson.

Förbifarten har tre undersökningspassager, det är Sätrapassagen, Fiskarfjärden och Lambarfjärden. 

– Det vi gör är att klassificera berget som man ska driva igenom. Vi ger en exakt beskrivning på kvaliteten på berget så att bergrummet som skapas ska stå säkert i 120 år, berättar Per Arne Moen.

De stöter på allt från stenhård granit, som är den vanligast förekommande bergmassan i Stockholmsområdet, till jord.

– Det gäller att finna metoder för att stabilisera dåliga massor som grusåsar bland annat. Men Stockholmsområdet är lyckligt lottat med att ha jättebra berg med goda horisontella spänningar som låser berget, förklarar Per Arne Moen.

Kulturmiljön är ytterligare ett område som bevakas under förbifartsprojektet. Maria Hallesjö är miljöspecialist med inriktning på kulturmiljö. Hon har hand om hela sträckan, men av naturliga skäl är det stort fokus på just de delar som passerar Ekerö, med alla byggnader av kulturhistoriskt värde.

– När man säger kulturmiljö tänker många säkert på arkeologi och utgrävningar. Det har vi också gjort under flera vägprojekt och hittat väldigt mycket, till exempel uppe vid Hjulsta. Där hittade man 240 amulettringar och det är helt unikt. Det är en kultplats från tidig järnålder, berättar Maria Hallesjö.

Men nu när Ekerövägen ska breddas, blir det inte så mycket av arkeologiska utgrävningar.

Det som har hittats är spår av en boplats vid Rinkeby lada, det är ladan som ligger på fältet efter Kanton på vänster sida om man åker mot Ekerö.

– Där låg den gamla byn, det vill säga innan Drottningholm fanns. Det var den byn som Gustav Vasa löste in och sedan bestämde han sig för att bygga ett fäste där Drottningholms slott ligger idag, berättar Maria Hallesjö.

 

Men grävarbetet är klart och fokus i kulturmiljöarbetet nu är att inte skada den kulturmiljö som finns runt omkring vägen och framförallt byggnaderna.

– Det gäller att hitta bra gränsvärden, det får inte vibrera för mycket. Det får inte vara för stora markrörelser så att byggnaderna skadas, förklarar Maria Hallesjö.

Man har gjort ett så kallat åtgärdsprogram för kulturhistoriska byggnader längs med hela förbifarten. Det berör byggnader som ligger inom en zon på 150 meter från tunneln.

– Man tittar på hur de är konstruerade och grundlagda. Vi kulturhistoriker går helt enkelt in och tittar på hur husen mår. Sedan är det ett samarbete mellan oss, geologerna och mätteknikerna för att se hur arbetet ska gå tillväga.

Drottningholm är mycket känsligt i och med att byggnaderna är mycket gamla och även att de står i ett gammalt sankmarksområde.

– Det gör att de har en ganska svår grundläggning. Marken rör sig där naturligt mycket, sedan är det gamla stenkonstruktioner med fina målerier och sådant inomhus. Så detta har vi särskilt fokus på, säger Maria Hallesjö.

Kring alla vägarbeten sker det en tillståndsprocess Trafikverket kommunicerar kontinuerligt med länsstyrelsen.

– I det här fallet är det inte bara länsstyrelsen vi har kontakt med, här är det även Unescos världsarvskommitté som vi rapporterar till så att de vet att vi sköter oss.

Fotot: Stenen på bilden som kommer från berg på Lovö, är  kaltspatskristall med ametister. Foto: Trafikverket    

EWA LINNROS

Läs också