Kaotisk arbetsmiljö för särskolan

Kaotisk arbetsmiljö för särskolan

Ekebyhovskolans grundsärskolas lokaler har evakuerats då en mögelutredning måste göras. Nu trängs barn och personal i skolans personalrum, en närapå ohållbar situation för dem.

I skolans personalrum vistas idag 18 elever från grundsärskolan, på eftermiddagarna kommer ytterligare tio elever till fritidsverksamheten. 

– Innan vi flyttade in i personalrummet fick vi vara i fritidsklubbens lokaler i två veckors tid vilket blev kaotiskt då lokalerna inte är anpassade till våra elevers behov. Vi var tvungna att sluta halv två om dagarna för att plocka ihop material och möblera om, berättar en i personalen. 

En av särskolans elever får vara i biblioteket på skolan, då eleven inte klarar av förhållandena i ett rum med många barn. För särskolans elever är miljön ytterst viktig, då dessa barn är extra känsliga och kräver trygghet och fasta rutiner.

– Elever far illa i de nuvarande lokalerna. För elever med autism som behöver avskildhet går det inte. Personalen kämpar för att få det att fungera men förutsättningarna saknas. Båda lärarna på högstadiet slutar på grund av detta, berättar Semir Susic, lokalombud för lärarförbundet och lärare på skolan.

– Det är korrekt att situationen nu är långt ifrån optimal. Personalen på skolan gör sitt yttersta för att skapa en så bra situation som möjligt. Fastighetskontoret har påbörjat en fördjupad studie av särskolans ordinarie lokaler. Detta utifrån att personal upplevde obehag under hösten, kommenterar Johannes Pålsson, chef för barn och utbildning.

Annons

Efter den varma sommaren i år blev mycket riktigt problemen med inomhusmiljön påtagliga.

– Vi hade väldigt varmt och dålig luft. Elever och personal hade rethosta, nästäppa, linser hoppade ut, migrän, utslag och  astmabesvär. Historiskt sett har byggnaden haft den här problematiken, men många av oss upplever att det var mer påtagligt efter sommaren, berättar Semir Susic.

Personalen visste att en undersökning utförts 2017 och efterfrågade en rapport, men fick inte ut någon. 

– Sedan begärde vi ut rapporten från fackligt håll. Då visade det sig att resultatet kom redan i februari men ingen hade delgivit oss detta.  I rapporten framkom också att det fanns möjlig asbest och att en särskild utredning för detta rekommenderades. Många är oroliga att möglet påverkat inte bara deras hälsa på arbetsplatsen utan också långsiktigt, säger Semir Susic.

Den studie som redovisades i februari redogjorde för status på lokalerna som underlag för ställningstagande inför renovering och ombyggnation, förklarar Johannes Pålsson och fortsätter:

– Inget av redovisningen i studien innebar att vi behövde genomföra akuta åtgärder. Den fördjupade studien som genomförs nu behöver vi som underlag för att kunna ta ställning till åtgärd, det vill säga mindre renovering alternativt en paviljong.

Men Semir Susic understryker att det är brådskande.

– Situationen är ohållbar. Under hela processen har vi önskat en egen paviljong på särskolans skolgård men detta har gång på gång avfärdats. Vi behöver en paviljong nu där vi kan arbeta långsiktigt med våra rutiner och samarbeten. I nuläget vill kommunen inte bekosta en paviljong förrän hösten 2019 då fler paviljonger ska uppföras för att härbärgera grundskolans elever. Det har varit en oerhört turbulent höst på grundsärskolan och det har drabbat elever och personal som mår dåligt. Men värst av allt upplever många är sveket från kommunen, säger Semir Susic.

Annons

Personal har larmat om mögellukt under många år

Larm om mögellukt i Ekebyhovs grundsärskola är ingen nyhet. Skadeanmälningar om detta har skickats flera gånger till kommunen, bland annat upptäcktes svartmögel i golvet på 90-talets början.

– Mögellukten har funnits ända sedan jag började 1976 och fortsatt på 80- och 90-talet. Under alla dessa år har vi i skolan påtalat att det finns mögel i huset, men de som konsulterats i frågan har vidhållit att det inte finns, berättar en före detta lärare på skolan.

Läraren, som vill vara anonym, kan berätta om flera tillfällen då mögelproblemen uppmärksammats av personalen. Bland annat arbetade hon i samma lokaler som grundsärskolan ligger i idag.

– På 80-talet pratade vi med kommunen och påtalade att vi var flera som hade rinnande ögon och besvär med långvarig hosta. Det svaret vi fick från tekniska kontoret var att vi vädrade för dåligt. Vi ansågs väl bara som tanter som gnällde och togs inte på allvar, berättar läraren.

I början av 90-talet när hon och kollegorna upplevde en stark mögellukt i lokalerna, påtalade de detta men det viftades bort. Vid ett annat tillfälle då golven bonades, skulle läraren flytta på en skärm i grupprummet.

– Då var det rödbrunt mögel, ungefär 40, 50 centimeter upp på väggen bakom skärmen. Det fanns även mögel bakom ett skåp i mitt klassrum. När jag påpekade detta fick jag till svar att det blir så när man bonar och tvättar golven, berättar hon.

När en heltäckningsmatta skulle bytas i ett klassrum en tid senare, var det alldeles svart under mattan.

– Då frågade jag mattläggen om det blir så när man bonar och tvättar golven. ”Nej, så här ser det ut i alla golven här”, blev hans svar. Det var antagligen svartmögel, men jag tror att inget gjordes mer än att mattan byttes ut, berättar läraren.

Skolan har byggts om senare, men om något gjordes åt svartmöglet står oklart.

Sedan början av 80-talet besvärades läraren av långvariga hostperioder och uppsökte till slut läkare. Hon fick diagnosen begynnande astma och år 2000 lämnade hon in en skadeanmälan till kommunen, men ingenting hände.

Under alla år har det varit översvämningar i källaren under grundsärskolan. Dräneringen runt huset var felaktig och åtgärdades på 80-talet. Men trots detta blev källaren vattenfylld så fort det regnade. Stuprännorna har också varit trasiga i åratal, vilket gör att vattnet rinner längs väggarna istället för ut i stuprören när det regnar.

– Det är absolut ingenting nytt att det luktar mögel. Jag har även känt mögellukt i den nyare delen av skolan. När den byggdes och taket inte kommit upp ännu, regnade det mycket. Jag såg hur vattnet forsade på betongplattan, berättar läraren.

Rusmir Redzepagic, fastighetsförvaltare, svarar att då en inomhusmiljöutredning utfördes 2015, fanns det inte någon indikation på fukt eller mögelskador som kunde påverka innemiljön negativt.

– Därför har vi inte gjort någon åtgärd, svarar Rusmir Redzepagic.

Vilka åtgärder som vidtagits tidigare år har man ännu inte lyckats få fram i kommunens arkiv, men sökandet pågår och MN följer upp om kommunen får fram något.

Skolan behöver rustas och man är idag trångbodd. Den 14 november tog barn- och utbildningsnämnden ett inriktningsbeslut avseende att ersätta befintliga skollokaler med att bygga en helt ny Ekebyhovskola i Bryggamrådet. Detta alternativ ska nu utredas.

EWA LINNROS

Läs också