Många viltolyckor på Lovön

Många viltolyckor på Lovön

Färre viltolyckor totalt, men en kraftig ökning i vissa områden är summeringen när statistiken för 2018 års olyckor är färdigräknad. ”Sänk farten” är också det entydiga rådet till Mälaröborna från dem som ser konsekvenserna av olyckorna.

– Det finns lite positivt att säga om den här statistiken och det är till exempel att det totala antalet viltolyckor har gått ner lite grann på Mälaröarna. Det är rådjursolyckorna som står för den största ökningen och det beror på att det inte finns lika mycket rådjur längre, säger Ebbe Carlsson, kontaktperson för Mälaröarnas jaktvårdskrets.

Under 2018 skedde sammanlagt 232 olyckor med vilt inblandat, 2017 var siffran 248, men jämfört med 2010 då 132 olyckor skedde, har siffrorna nästan dubblerats.

– Den största anledningen till olyckorna är att farten är alldeles för hög. Bilisterna far som tättingar, det ser vi när vi är ute och spårar vilt som varit med i olyckor. Många gånger är det riskfyllt för oss att röra oss utmed vägarna.

Annons

Ebbe Carlsson kan också konstatera att vissa områden på Mälaröarna är extra drabbade.

– Till exempel har vi haft 47 viltolyckor bara på Lovön under året och det är en ökning. Bara från Karusellplan fram till Edeby kan jag räkna till 27 olyckor, varav tre är älgolyckor.

Likaså är sträckan mellan avfarten till Ekerö sommarstad och fram till Rastaholmsavfarten, på Ekerövägen mot Munsö, överrepresenterad när det gäller vildsvinsolyckor, med 23 olyckor under året.

– Vi har också ett område från Svartsjöavfarten och en bit framåt på Färingsövägen, där det skett många vildsvins- och älgolyckor. Det beror på att lantbrukarna har sått oljeväxter där, vilket lockar viltet.

När en viltolycka skett och djuret inte dött direkt utan försvunnit från platsen, skickar polisen ut eftersöksjägare och i de allra flesta fall lyckas de lokalisera djuret. I många fall kan man konstatera att djuret inte är allvarligt skadat och när det till exempel gäller älgolyckor, visar sig nästan hälften av alla djur vara oskadade. Mycket tid och energi läggs ner på att söka reda på djuret och därför är det viktigt att man noga märker ut platsen om man varit med om en olycka.

– Nyligen sökte vi efter ett vildsvin från åtta på morgonen och fram till klockan två på eftermiddagen, då vi hittade det efter ungefär sex kilometer. Hundarna följde blodspår och till sist hittade vi det och kunde avliva det.

LO BÄCKLINDER

Läs också