Ökad utlåning bland kommunens elever

Ökad utlåning bland kommunens elever

Ny statistik från Kungliga biblioteket visar att bara hälften av landets elever har tillgång till bemannat skolbibliotek. I Ekerö kommun är dock förhållandena annorlunda – här är siffran 100 procent och utlåningen ökar.

Den positiva kopplingen mellan elevers studieresultat och tillgång till skolbibliotek har visat sig i flera olika internationella studier. Under senare år har man också uppmärksammat skolbibliotekens betydelse för elevernas kunskaper kring källkritik. För att stärka och effektivisera det svenska biblioteksväsendet och med särskilt fokus på skolbibliotekens utvecklingsmöjligheter, har Kungliga biblioteket fått regeringens uppdrag att utforma en nationell biblioteksstrategi. Arbetet leds av Erik Fichtelius, hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap bland annat.

I statistik som nyligen redovisades konstaterades att totalt 532 000 elever i grundskolan och på gymnasiet går i skolor med tillgång till skolbibliotek med bemanning på minst halvtid. De utgör 41 procent av de svenska eleverna. Ytterligare 144 000 elever har tillgång till så kallade integrerade bibliotek, det vill säga folkbibliotek som även fungerar som skolbibliotek, men det är oklart hur många som utnyttjar dessa. Av landets kommuner saknar 86 helt enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning.

– Sedan mer än femton år har samtliga Ekerö kommuns skolor bemannade skolbibliotek, där vi särskilt arbetar med läsfrämjande insatser. Just nu pågår projektet ”Ekerö läser” som under läsåret 2016 och 2017 bland annat handlat om att utforska olika genrer. I skolbiblioteken får varje elev hjälp av bibliotekarien att hitta just sitt sätt att ta sig an sin läsning och intresset att läsa bara ökar,  säger Sophie Wallebo, chef för Ekerö bibliotek som består av tre folkbiblioteksenheter och tolv skolbibliotek.

Hon berättar att statistiken i den senaste kvartalsrapporten visar att utlåningen i skolbiblioteken på Mälaröarna ökat med 6 procent jämfört med förra året.

– Men då är inte statistiken för nedladdningen av talböcker medräknad. Det är många elever som läser med öronen också, förklarar hon.

Kollegan Memme Chatfield, skolbibliotekssamordnare berättar om skolbibliotekens betydelse för elevernas kunskaper kring källkritik.

– Vårt mål är att skapa medievana elever och alla skolbibliotekarier har samma mål, även om de jobbar på olika sätt. Det handlar om att ge dem ett tankesätt som man börjar med redan när de är små, förklarar hon.

De säger båda att de är stolta över att jobba i en kommun som satsar hårt på skolbiblioteken.

– Dessutom ska skolbiblioteken vara en miljö som man känner sig trygg i och dit man kan komma, ta en paus och andas, säger Sophie Wallebo.

LO BÄCKLINDER

Läs också