Önskan om ett  kommunsamarbete

Önskan om ett kommunsamarbete

Det har aviserats bidrag från regeringen till kommunerna för att asylsökande ungdomar ska slippa flytta från kommunerna där de rotat sig. Men pengarna är inte villkorade, däremot hoppas Mälaröarnas EBO-nätverk på ett samarbete med kommunen.

Asylsökande ensamkommande som inte fått beslut om uppehållstillstånd när de fyller arton år, förväntas flytta från kommunen till Migrationsverkets anläggningsboenden. I stort sett alla ungdomar stannar dock kvar i kommunen tack vare att de blir inneboende i familjer. Detta finansieras helt ideellt. På Mälaröarna finns det cirka 15 personer som bor hos familjer i vanliga hushåll.

– Efter att ungdomarna fyllt 18 år är de Migrationsverkets ansvar och tyvärr betyder det att de då måste flytta från kommunen, skolkompisar och viktiga vuxna personer som de har byggt upp en relation till. Ofta hamnar de långt härifrån där de saknar viktiga sociala nätverk. Då hjälper vi dem på traven och försöker hitta någonstans för dem att bo i kommunen, berättar Stefan Pettersson från Mälaröarnas EBO-nätverk. (EBO är en förkortning av eget boende och handlar om att den asylsökande själv hittar någonstans att bo, reds.anm.)

Kommunerna tilldelas nu bidrag, bland annat för att ungdomarna ska slippa flytta och kunna fortsätta studierna. För Ekerö kommuns del handlar det om drygt en miljon kronor, två tredjedelar i år och en tredje del 2018. Men pengarna är inte villkorade och förvaltningen har svarat Mälaröarnas EBO-nätverk att man inte avser att använda pengarna till boende.

– Tittar man på halvårskiftet från 2017 till 2018, får kommunen ungefär 70 000 kronor för varje asylsökande ungdom som kommer att fylla 18 år. Därför tycker vi att det är rimligt att en del av pengarna just går till boende, säger Stefan Pettersson.

Eftersom pengarna inte är villkorade, blir det en politisk fråga. Kommunstyrelsens ordförande Adam Reuterskiöld (M) poängterar att kommunen uppskattar de frivilliga krafterna. Hur pengarna ska användas är under utredning.

– De här pengarna räcker bara till cirka 8 procent av kostnaderna för de ensamkommande, därför är inte pengarna svaret på hur vi ska lösa problemet. Vi måste behandla alla de här individerna lika. Det finns både de som bor i HVB-hem och de som bor inneboende hos personer i kommunen som har engagerat sig. Men vi måste titta på om vi kan göra det här på ett likvärdigt sätt för alla parter och framförallt, att kommunen kan hantera det här med rimliga ekonomiska konsekvenser. Men grundproblemet är att Migrationsverket tar dåliga beslut, sedan skyller man på kommunerna och det tycker jag är oärligt, kommenterar Adam Reuterskiöld.

Stefan Pettersson hoppas på ett gott samebete med politikerna och att ett litet bidrag kan ges till de familjer som står för ett rum.

– Till alla vill jag säga ”träffa de här ungdomarna och var medmänsklig”. Och har man ett rum över är det välkommet. Vi behöver ungefär fyra till fem rum i nuläget, säger Stefan Pettersson.

EWA LINNROS

Läs också