Ordförande i BUN kommenterar läget

Ordförande i BUN kommenterar läget

MN har bett Lena Gerby (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden (BUN), kommentera Lärarförbundens syn på skolsituationen.

Förbunden tycker att politikens visioner är bra, men de förstår inte hur man tänkt att de ska kunna genomföras då pengarna inte räcker till.

– En av våra viktigaste målsättningar under mandatperioden har varit att våra skolor ska kunna mäta sig kunskapsmässigt och kvalitetsmässigt med de bästa skolkommunerna i landet. Det är glädjande att höra att Lärarförbunden ställer sig bakom våra politiska mål och visioner, däremot delar jag inte deras uppfattning om att det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att nå våra uppsatta mål. Barn- och utbildningsförvaltningen uppfattar att vi har tillräckligt med ekonomiska resurser och att vi gått från plats 20 till plats 6 i Sveriges kommuners och landstings ranking över landets bästa skolkommuner tyder på att vi är på rätt väg, säger Lena Gerby.

(Kommunen låg som bäst på plats 6, nuvarande plats är 8. reds.anm.)

Annons

När man ser till Lärarförbundets ranking, hamnar kommunen långt ner. Hur mycket av den undersökningen tar ni till er?

– Vi tar till oss de olika mätningar som finns och arbetar löpande med att analysera hur resultaten i nationella prov korrelerar med betygen och barn- och utbildningsförvaltningen anser inte att det finns någon anledning till oro. Anledningen till att vi valt att låta Sveriges kommuners och landstings rankning ”Öppna jämförelser” ligga till grund för våra målsättningar, är för att det är den mest seriösa och heltäckande bedömningen som vi kan använda oss av. Den är opartisk och innefattar många mätparametrar, inte bara betyg. Lärarförbundets ranking måste däremot betraktas som en partsinlaga då de är ett fackförbund med en tydlig agenda att arbeta för sina medlemmar, svarar Lena Gerby.

Caroline Glantz från Lärarförbundet kommenterar att politikerna ser rankingen som lärarnas åsikter med att alla siffror är tagna från Statistiska centralbyrån och det inte är en ”egen” undersökning som man har gjort.

Under åren har det effektiviserats men nu har man nått taket menar de, lärarna mäktar inte med längre. Det behövs betydligt större satsningar för att kunna komma vidare säger de.

– Under de senaste åren har vi infört effektiviseringar i arbetet och för mig har det varit viktigt att vi värnar om att effektiviseringarna på resultatenheten blir så små som möjligt. Därför har det gjorts en rad effektiviseringar på övergripande nivå och centrala delar av förvaltningen. Samtidigt har vi genomfört ett flertal satsningar på skolan de senaste åren. Vi har exempelvis satsat på personal till elevhälsan, digitalisering, kompetensutveckling, strukturstöd och stöd till barn med särskilda behov. Vi har även reducerat kostnaderna för pedagogiska måltider vilket varit starkt efterfrågat av till exempel Lärarförbundet. Mer resurser leder inte automatiskt till en bättre skola eller ökad kvalitet. Det handlar om hur vi effektivt använder resurserna för att skapa en bra arbetsmiljö och bra förutsättningar för eleverna och lärarna, svarar Lena Gerby. 

2016 var lärartätheten en lärare på 13,7 elever i kommunen jämfört med Stockholm med en lärare på 12,4 elever. Lärarförbunden befarar att antal elever per lärare kommer att öka. I flera klasser har även nyanlända placerats i vanliga klasser, trots att de kan inte språket och lärarna har inget extra stöd av tolk.  Hur ser du på allt detta?

– När det gäller personaltäthet, det vill säga antal barn per årsarbete, ligger vi på decimalen på samma nivå som rikets totalsnitt och när det gäller storleken på småbarnsgrupper ligger vi under snittet i förhållande till landet och till kommunerna i Stockholms län. Jag anser inte att vi politiker ska detaljstyra hur skolornas rektorer väljer att placera elever i olika klasser och jag hänvisar därför frågan om antal barn per skolgrupp och hur nyanlända elever integreras i skolan till barn- och utbildningsförvaltningen, kommenterar Lena Gerby.

EWA LINNROS

Läs också