Ridverksamhet ber kommunen om hjälp

Ridverksamhet ber kommunen om hjälp

Ekerö ridskola där Mälaröarnas ridklubb driver verksamheten, har närmare 500 medlemmar och 300 barn står i kö. Men anläggningen har bara en toalett och killar och tjejer får dela på ett omklädningsrum som sett sina bästa dagar. Kommunen äger fastigheten och ridklubben vädjar nu till kommunen om hjälp.

Ekerö ridskola är en privat aktör som Mälaröarnas ridklubb köper ridverksamheten av. Ridhuset ägs av ridklubben men övriga byggnader och marken äger kommunen och ridskolan är arrendator. Däremot står det i hyresavtalet mellan ridskolan och kommunen, att det är ridskolan som ska stå för allt underhåll av fastigheten.

– Det här är ett jordbruksarrende vilket innebär att markägaren investerar och arrendatorn underhåller, säger Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande. Han förklarar vidare:

– Det går till på så vis att man har en så kallad tillträdessyn där man ser på fastighetens nivå. Därefter har man en avträdessyn eller en tioårssyn. Är fastigheten i bättre skick än när arrendatorn tillträdde, då är det fastighetsägaren som betalar. Är det i sämre skick, är det arrendatorn som står för rustningskostnaderna. Men det kontinuerliga underhållet är alltid arrendatorns ansvar.

Medlemmarna i ridklubben har ett åldersspann från fem år till 70 år. Den största gruppen är flickor i åldersgruppen åtta till 18 år, 300 barn står i kö varav 158 är mälaröbor.

– För att kunna fortsätta att bedriva en kvalitativ verksamhet har vi behov av moderna omklädningsrum för ryttarna och personalutrymmen. Vi behöver också ytterligare ett ridhus eller ett tält för att kunna ha lektioner parallellt, säger Eva Wirén, ordförande i Mälaröarnas ridklubb.

Tidigare hade ridskolan ett ridtält, men 2010 kollapsade det på grund av ett tungt lager snö. Sedan dess har klubben fått pussla för att hinna med alla lektioner, vilket bland annat har lett till att de är tvungna att sluta sent på kvällarna.

– Vi skulle kunna söka pengar från olika fonder. Men problemet är att vi har bara råd med en bygglovsansökan, sedan är våra pengar slut, säger Eva Wirén.

Utvecklingsidéerna av verksamheten saknas inte och handikappridning är ett av de områden man gärna vill satsa på. Men lokalerna är inte handikapputrustade. Det som dock är mest akut för åtgärd i nuläget är toaletten, omklädningsrummen och personalutrymmet. Ridklubben och ridskolan har sedan 2015 försökt få hjälp från tekniska kontoret med att bland annat få till så kallad lösdrift där hästarna kan gå ute och få tillgång till skydd i en närliggande lada. Sivert Åkerljung (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden besökte ridskolan tidigt i våras, reagerade på problemen och hjälpte till och nu är lösdriften på plats. Till MN säger Sivert Åkerljung att han är glad om han varit till hjälp men att ansvaret för byggnaderna ligger hos tekniska nämnden.

– Jag vet att det pågår diskussioner mellan ridskolan och tjänstemännen på kommunen. Jag kan däremot inte i nuläget säga något mer exakt om hur långt man har kommit, säger Göran Ahlquist (M), ordförande i tekniska nämnden.

Även Adam Reuterskiöld kan intyga att ett projekt ligger hos tjänstemännen för att reda ut situationen.

– Vi har en plan för hela Ekebyhovsdalen och vi tycker att stallverksamheten är väldigt viktig. Den är en sport som intresserar många så vi månar om ridskolan. Jag tror att vi kommer att se att vi behöver investera i verksamheten för att den ska vara funktionell. Men vi har inte prioriterat det just nu då vi har byggt idrottshallar och spontanytor. Jag är dock ganska övertygad om att vi inom de närmaste fyra åren har gjort ganska stora förändringar när det gäller ridskolans område.

Läs också