Särskilt begåvade behöver extra stöd

Särskilt begåvade behöver extra stöd

Att vara ett ”särskilt begåvat barn” låter som ett uttryck som beskriver en stor tillgång. Men det är en dyster bild som visar sig när man pratar med dem som vet mer. Bara på Mälaröarna räknar man med att det finns 150 till 300 barn som uppfyller kriterierna, men bara några få är identifierade.

Både Carola Ahlsson och Annie Karlsson, som ingår i nätverket ”Filurer på Ekerö”, har erfarenhet av närstående barn som är särskilt begåvade. De berättar om barn som har väldigt hög inlärningshastighet och ofta inte får tillräckligt med stora utmaningar i skolan för att hålla intresset uppe. Det kan ge stora svårigheter i skolan och skolvägran är inte ovanligt. Många gånger misstas också den särskilda begåvningen för att vara någon typ av diagnos som till exempel ADHD.

– Vissa av de här barnen är utsatta för mobbing och drabbas av depressioner, en del har självmordstankar och det är vanligt med fobier, panikångest och ätstörningar, förklarar Annie Karlsson.

Hon och Carola Ahlsson ger exempel på barn som känner stort utanförskap för att de ofta upplever att deras sätt att tänka och lära är annorlunda.

– Jag vet en elvaårig flicka som hade stora problem med att bli stimulerad i skolan och det var först när hon fick en avancerad slutuppgift för niondeklassare att lösa, som hon verkligen fick energi och tyckte att skolan var inspirerande.

En extremt hög inlärningstakt, förmåga att tänka väldigt abstrakt och ta till sig komplexa material, är några av kännetecknen hos de här barnen. En del av dem flyttas upp till högre klasser, men med det kan det bland annat komma problem kring fysisk och social mognad, som då inte är på samma nivå som klasskamraternas. Andra barn fogar sig i att studietakten är för långsam och tar sig igenom skolan utan att egentligen aldrig få utmanas på sin egen nivå. Mellan två och fem procent av alla barn antas ha den höga inlärningshastigheten som karaktäriserar gruppen.

– Skolan är uppbyggd för att fungera för genomsnittseleverna, men de särskilt begåvade barnen tänker så komplext, abstrakt och snabbt att de behöver helt andra arbetssätt än de traditionella. Först när det sker kommer de till sin rätt och mår bra, säger Annie Karlsson.

Hon menar att även om hon vet att många lärare gör sitt yttersta för att anpassa undervisningen till alla barn i klassen, är utmaningen att tillgodose de särskilt begåvade barnens behov för stor.

– Ibland får de fördjupningsuppgifter eller extra avancerade uppgifter, men det räcker inte. De behöver få acceleration, berikning och coachning plus att de behöver få studera med likasinnade. I många andra länder finns det speciella klasser och skolor för särskilt begåvade barn men i Sverige finns det inte.

LO BÄCKLINDER

Några tecken på att ett barn kan vara särskilt begåvat:
Bra på att resonera logiskt
Lär sig nya saker snabbt
Stort ordförråd
Mycket gott minne
Blir lätt sårad
Visar medkänsla
Perfektionistisk
Intensiv
Känslighet för moraliska frågor
Tenderar att ifrågasätta auktoriteter
Intresserad av siffror

 

KOMMUNEN SER ÖVER KUNSKAP OCH KOMPETENS

Sedan ett förtydligande gjordes i skollagen 2010, har särskilt begåvade barn pekats ut som en grupp som behöver anpassat stöd i skolan. I Ekerö kommun har man uppmärksammat behovet av ett samlat grepp, men har ännu inte kommit fram till vad man ska göra.

Förtydligandet i skollagen säger att elever som lätt når kunskapskraven ska ges ”ledning och stimulans” för att kunna nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Det framgår också att de särskilt begåvade eleverna som beräknas vara fem procent av alla, mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor och dessutom behöver lära och diskutera på sin nivå. Skolverket poängterar dessutom att de ska mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.
I Ekerö kommun har man tidigare inte tagit något samlat grepp för att hjälpa dessa elever.
– Vi har ett generellt uppdrag som beskriver att vi ska arbeta för att alla elever ska få jobba på sin individuella kunskapsnivå. Jag vet att vissa skolor har tagit hjälp av Mensa för att bättre kunna hjälpa de här barnen och att andra har använt stödmaterial från Skolverket. Dock har det hittills handlat om enskilda insatser, säger Gabriella Borg, chef för kommunens resursteam och fortsätter:
– Vi ser att det här är ett område vi behöver utveckla och därför har vi skapat en arbetsgrupp för att få en bild av vad det finns för kunskaper och kompetens i kommunen. Gruppen består av specialpedagoger, kurator och psykolog och deras uppgift blir att ta ställning till vilka insatser som ska göras. Om det sedan handlar om att skriva en handlingsplan eller några andra åtgärder, det har vi inte tagit ställning till än, säger Gabriella Borg.
På Skolverkets hemsida kan man också läsa att det inte alltid är lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det inte är ovanligt att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de tappat lusten att lära.
Även Sveriges kommuner och landsting har uppmärksammat att särskilt begåvade elever hamnar i kläm i skolan och inte sällan utsätts för mobbning. De har tagit fram en handlingsplan som syftar till att identifiera, höja motivationen och förbättra lärandet och den sociala situationen för dessa elever.

LO BÄCKLINDER

Läs också