Spekulationer om särbehandling

Spekulationer om särbehandling

MN har fått in flera spekulationer om att kommunen gett en gräddfil till en exploatör, både vad gäller ett bygglov och en ansökan om detaljplaneändring. Det spekuleras om särbehandling, men spekulationer är inte fakta och därför har vi på MN nu träffat de inblandade för att få en klarare bild.

Fastighetsutvecklaren är Johan Styf Gunneflo, delägare i Nordblick och gift med fritidspolitikern Sandra Gunneflo (M) som bland annat är ersättare i fullmäktige. Nordblick utvecklar Jungfrusunds sjöstad och det är bland annat kring byggnationen där som det spekulerats om en ”gräddfil”.

– Jag blir väldigt ledsen och det har tagit hårt på mig. Vi har jobbat enormt mycket med detta projekt och gjort allt enligt plan- och bygglagen. Vi har också alltid en dialog med stadsbyggnadskontoret, oavsett var vi jobbar i landet. Vi presenterar våra förslag och är lyhörda på kontorets återkoppling innan vi ansöker om bygglov. Detta gör vi i syfte att få en bättre produkt som överensstämmer med regelverket vilket besparar både oss och kontoret mycket tid, säger Johan Styf Gunneflo som även sökt om en detaljplaneändring för en tomt i Närlunda för att här bygga sex radhus (läs i nästa artikel).

Arnulf Langlet (M), byggnadsnämndens ordförande, kommenterar:

  Det går många rykten och jag har också fått samtal om detta. Därför har vi granskat det här ordentligt bara för att säkerställa att allt är korrekt. Jag har inte varit med då detaljplanen gjordes eller bygglov gavs, därför kommer jag in med fräscha ögon också. Det jag svarar för från min sida är att man aldrig ska göra skillnad. Hela systemet är öppet och transparent. Det är inte bara en utan många tjänstemän som tittar på de olika handlingarna. Sedan går det upp till politiken och då är det en hel nämnd med politiker från massa olika partier. Allt detta plus att handlingarna är offentliga så att man kan överklaga, gör det omöjligt att försöka trixa med systemet och det tycker jag är en trygghet. Det är många personer inblandade och då minskar sannolikheten rejält för att det skulle ske något fuffens, säger Arnulf Langlet (M).

När det gäller Jungfrusunds sjöstad har kommunen gett bygglov med lite förändringar till två av de byggnader som ska uppföras. Det gäller framförallt takvinkeln som ökats från 30 grader till 45 grader.

När en exploatör har en önskan att göra någonting som inte helt följer planen, tittar handläggaren på avvikelsen och ser om den är acceptabel. I en detaljplan får man acceptera avvikelser så länge de anses vara små.

– Om handläggarna anser att det är en acceptabel avvikelse, då tittar jag på om det är rimligt eller inte. Skulle jag känna mig osäker har jag möjlighet att lyfta det till byggnadsnämnden. Det jag och handläggarna lutar oss mot är erfarenhet och prejudicerande domar. Det handlar alltså mer om vad som är praxis än om vad jag tycker, säger Tommie Eriksson, miljö- och stadsbyggnadschef.

Ändring av takvinkel kan vara en mindre avvikelse, de sakkunniga som MN talat med anser att en ändring på taklutning från 30 grader till 45 grader är en stor avvikelse. För såväl liten som stor avvikelse måste ett grannhörande genomföras och ändringen ska beslutas om i byggnadsnämnden. Boverkets riktlinjer säger bland annat:

”En liten avvikelse kan exempelvis vara att placera en del av en byggnad någon meter in på mark som inte får bebyggas eller att av tekniska skäl överstiga den tillåtna byggnadshöjden eller byggnadsarean något. Däremot kan inredning och användning för en annan användning än vad som är angivet i detaljplanen aldrig anses vara en liten avvikelse. Inte heller fler våningar än det tillåtna våningsantalet kan vara en liten avvikelse.” (Läs mer om bedömning av avvikelser på sidan 10.)

Utöver ändringen av takvinkeln är upplevelsen att det tillkommit våningsplan.

– Det är i generell mening helt riktigt när det gäller vad Boverket och vägledande domar anger om våningsantal och avvikelser.  Däremot är det i det här fallet inte aktuellt, eftersom en vind enligt plan- och byggförordningen är att betrakta som en våning endast om det går att inreda ett bostadsrum eller en arbetslokal i utrymmet och att byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Hus ett har enligt den definitionen tre våningar och hus två har fyra våningar. Ändringen av takvinkeln har bedömts som en liten avvikelse. Förslaget har därmed bedömts planenligt i denna del, därför har berörda sakägare inte hörts, berättar Tommie Eriksson och tillägger:

– Nämnden har också varit på plats och tittat och kom fram till samma slutsats. Men det är ingen självklarhet och man måste bedöma det. I det här fallet hade jag ganska mycket diskussioner när det gällde tillgänglighetsfrågor, takhöjder med mera. Så exploatören fick jobba flera månader till och göra ändringar så att det skulle uppfylla detaljplanen.

Nordblick ville ändra takvinkeln av estetiska skäl.

– Vi vill skapa ett vackert hus. Vi får en finare form på huset med den takvinkeln. Här har vi haft en dialog med stadsbyggnadskontoret under säkert två månader. Vi har träffat olika handläggare och rett ut saker innan vi skickade in bygglovsansökan, förklarar Johan Styf Gunneflo.

Nordblick har även gjort en solstudie för att se huskropparnas påverkan på omgivningen.

– I studien  visas solens ljus och hur skuggan faller vid olika klockslag och årstider. Vi analyserade hur solen vandrar för att säkerställa att intilliggande tomter inte får ökad skuggning på grund av den föreslagna takvinkeln, berättar Johan Styf Gunneflo.

De har också haft kontakt med de boende i området via bland annat vägföreningsmöten, Facebookgrupp med mera och har enbart fått positiv respons.

– Alla är superentusiastiska och det finns en öppen kanal till oss. Vi vill bygga vackra byggnader och miljöer och vi lyssnar och tänker alltid på de boende i områden som vi utvecklar. Det ingår också i vårt exploateringsavtal med Ekerö kommun att anlägga ett torg. Ambitionsnivån är mycket hög. Det ska bli riktigt mysigt och fint med lite skärgårdskänsla, berättar Johan Styf Gunneflo.

Några har reagerat över att Nordblicks kontorshus ligger närmast vattnet framför villabebyggelsen, istället för tvärtom. Det är enligt detaljplan och anledningen till detta är bullret från färjan. Kommersiella byggnader har ett lägre bullerkrav då man vistas där dagtid. Bostadshusen har högre bullerkrav och kontorshuset blir då en ljudbarriär.

– Ekerö är en liten kommun vilket är fantastiskt men kan även vara problematiskt när det kommer till balansen mellan personliga relationer och arbetsrelaterade relationer. Vi har alltid utgått ifrån att alla vi arbetar med kan skilja på person och profession och att man oavsett relation alltid har ett professionellt perspektiv när det handlar om arbete. Om vi inte alla som arbetar för att göra Ekerö till en fantastisk kommun delar detta synsätt utan istället misstänkliggör och tror att personliga relationer i stor utsträckning påverkar arbetsrelaterade beslut, så har vi ett problem. Då riskerar vi att de lokala initiativen minskar och att det istället blir personer och företag utan koppling till Ekerö som skapar Ekerös framtid och den kommunen vill inte jag bo i. Sedan är det viktigt att veta att jag är delägare i Nordblick och har andra delägare som inte bor på Ekerö. Vår personal är både från Ekerö, Bromma, Stockholm, Huddinge och Aspudden, så jag gör ju inte dessa saker själv, säger Johan Styf Gunneflo.

EWA LINNROS

Läs också