När Slagsta kom inom räckhåll

Förhoppningen var att färjan skulle nyttjas av 1 500 bilar per dygn och ha stor betydelse inte bara för medborgarna utan också för företagen och turismen. Idag vet i att de drömmarna gick i uppfyllelse flera gånger om.

Det är nästan exakt 28 år sedan den invigdes, den nya färjeleden mellan Ekerö och Slagsta. I Mälaröarnas nyheter, nummer 12 1993, gick det att läsa om den påkostade invigningen med bandklippning, förfriskningar och en 12 man stark blåsorkester från Mälaröarnas musiksällskap och SL:s musikkår. 

”En historisk dag” enligt dåvarande kommunstyrelsens ordförande Inger Linge, som klippte bandet.

Den 27 augusti 1993 började den 270 kilo tunga, 64 meter långa och 12 meter breda färjan Fragancia trafikera den 1 900 meter långa sträckan mellan Jungfrusund i Ekerö kommun och Slagsta i Botkyrka kommun.

Med avgångar varje hel och halvtimme mellan 6.00 och 22.30 kunde hon ta 50 bilar och 400 passagerare över Vårbyfjärden och spara resenärer både tid och pengar genom att ersätta den cirka 3,5 mil långa bilvägen till södra sidan. Men inte nog med det. Det skulle också gynna företag och få fler turister att upptäcka Mälaröarna och förhoppningarna var att 1 500 bilar per dygn skulle nyttja färjan.

30 kronor kostade en enkelbiljett, 25 kronor med rabattkort, ett pris som resenären enligt dåtidens beräkningar skulle sparas in bara på bensinen. Samma resa kostar idag 70 kronor och med klippkort på tio resor, 530 kronor. Sedan 2018 är färjan gratis för gående och cyklister, vilket den inte tidigare var.

Roger Eriksson, är distriktschef och ansvarig för drift och personal på Ekeröleden. Han började jobba som befälhavare på färjan redan 2010 och har följt dess utveckling på nära håll.

– Jag minns när det gick kontrollanter på färjorna. Nu har vi ett elektroniskt biljettsystem som läser av registreringsskylten med kameror.

Tidtabellen har också utökats till att dagtid gå med tio- eller femtonminuterstrafik. Fragancia har fått flytta till Oxdjupsleden för att ge plats åt den jämnstora färjan Freja samt de dubbelt så stora färjorna Pluto och Venus.

Förutom av pendlare, som bor på ena sidan och jobbar på den andra, används färjan mycket att service- och lastbilar till all byggnation som bedrivs på Mälaröarna. Men Rogers upplevelse är också att många turister hittar den.

– Det är bra skyltat på Slagstasidan och det kan nog hjälpa till, säger han. 

Men hur många som nyttjar färjan idag är svårt att veta, menar han. Han förklarar att pandemin har slagit hårt mot verksamheten, men att det innan utbrottet var cirka en miljon bilar som åkte varje år, vilket blir nästan dubbelt så många bilar som man förutspådde 1993.

HELEN BJURBERG

Läs också