Året som gått 2021

Mycket har hänt i vår kommun under det gångna året. Här har vi samlat ihop och följt upp ett axplock av alla de nyheter vi skrivit om.

Unga och trafik

I februari publicerade vi en artikel om att kommunen och polisen tillsammans skrivit under årets medborgarlöften. Denna gång skulle fokus ligga på två områden. Det första handlade om att prioritera arbetet med att få bukt med problem kring ungdomar med trafikfarligt beteende. EPA-traktorer och mopedbilar som körs av unga personer med dåligt trafikvett, berusade eller drogpåverkade förare samt trimmade bilar, hade bland annat uppmärksammats runt om i kommunen.

– Vad gäller ungdomar med trafikfarligt beteende har polisen gjort en del riktade insatser mot just detta. Polisen och även kommunala företrädare, har ringt ganska många vårdnadshavare under året. De flesta blir väldigt tacksamma över samtalet och vi har sett att det givit gott resultat i flera fall. Detta arbete kommer att fortsätta med all kraft under 2022 då det tyvärr behövs, förklarar Lena Törnblom Löfquist, kommunens samordningschef.

I detta nummer har vi dock en artikel på ämnet ungdomar och trafik, då vi intervjuar den i sociala medier hyllade EPA-körande Stenhamrakillen Viktor Bennerheim. Han ger  många goda råd, både till EPA- eller moppebilsförare och till bilister. Dessa är tänkta att hjälpa till med att undvika frustration i trafiken.

Våld i hemmet

Det andra högprioriterade området handlade om att motverka det ökande antalet anmälningar om våld i hemmet. Detta är en fråga som vi också berörde i nummer åtta, då vi skrev om en ny möjlighet att få direktkontakt på telefon med kommunens socialtjänst om man vill ha stöd i frågor som rör området.

Under året har en arbetsgrupp bildats med en deltagare från varje förvaltning samt Ekerö bostäder, brandförsvaret och polisen.

– Vi har också haft utbildningsinsatser inom våra verksamheter för att öka kunskapen om våld i nära relation. Det finns nu även möjlighet att göra orosanmälan till socialtjänsten digitalt där man även kan anmäla oro för vuxna. I nästa steg ska vi rikta oss mot medborgarna med informationsinsatser. Detta arbete kommer fortsätta under 2022, säger Lena Törnblom Löfquist.

Brf Björkudden

I mars skrev vi om bostadsrättsföreningen Björkudden på Ekerö, som skulle få en 170 kvadratmeter stor tomtplätt, till skänks av Ekerö kommun, efter att det uppdagats att detaljplanen från 1978 varit felritad. Men när avtalet om gåvan var påskrivet och klart visade det sig att bostadsrättsföreningen förbundit sig till att betala förrättningskostnaden på 80 000 kronor till Lantmäteriet plus en ersättning på 50 000 kronor som Närlunda vägförening ville ha för drift och skötsel, ett uppdrag som de dock aldrig har utfört. När Mälaröarnas nyheter kontaktar Bo Thärning, ordförande för bostadsrättsföreningen Björkudden, för en uppdatering, berättar han att kommunen inte har ändrat ståndpunkt i ärendet. 

– Lantmäteriet har också förklarat att om bostadsrättsföreningen i det här läget säger nej till detaljplans-

ändringen har de rätt att tvångsgenomföra den och då blir det ännu dyrare för föreningen, säger han. 

Fastighetsunderhåll

Under våren släpptes en extern rapport som granskat kommunens fastighetsunderhåll och underhållsplanering, som vi skrev om. Rapporten gav kommunstyrelsen och tekniska nämnden svidande kritik för att inte ha säkerställt ett ändamålsenligt underhåll av kommunens fastigheter. Det bedömdes att det bristande underhållet kunnat innebära att behovet av ombyggnad och nybyggnad av lokaler ökat och att det på sikt inneburit kapitalförstöring samt att kommunen inte levt upp till kommunallagens bestämmelse om ”god ekonomisk hushållning”.  Gunnar Mossberg, ordförande för tekniska nämnden berättar att kommunstyrelsen i våras sköt till 3,7 miljoner kronor för fastighetsenhetens underhållsarbete av kommunens byggnader och att en fortsatt vidareutveckling av underhållsplanen pågår.

– Syftet är att öka transparensen och ytterligare förbättra sättet som vi redovisar vårt underhållsarbete på, säger han.

Ekebyhovs särskola

Tidigare i år publicerades en bok på ett ämne som tidigare varit sparsamt uppmärksammat i barn- och ungdomslitteraturen. Naturligtvis skrev vi om den. Den var skriven av eleverna i Ekebyhovs särskola, som tillsammans med sin biträdande rektor Denice Sverla ligger bakom boken som handlar om hur omtumlande det kan vara att gå från en ordinarie skolklass till en särskoleklass. Prisbelönta illustratören John Clemente har gjort bilderna i boken som väckt stor uppmärksamhet.

– Försäljningen av Judith och muppskolan fortsätter, nu är eleverna uppe i över 900 sålda exemplar. Det planeras även i skrivande stund utgivning på flera olika språk, bland annat på franska och isländska. Eleverna har fått förfrågningar om att föreläsa på externa skolor om boken och vi kan se att den används bland annat i värdegrundsarbete i skolor i hela landet, berättar Denice Sverla.

Gruppboendet Svalan

I början av maj kom vår artikel om Alf Kersten och fyra till personer med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar på

gruppboendet Svalan i Stenhamra. De tvingades splittras och flytta ifrån det som varit deras hem i över trettio år, på grund av ett föreläggande från Södertörns brandförsvar, om brist på alternativa utrymningsvägar. Kommunen fick tre månader på sig att åtgärda bristerna, men Ekerö bostäder, som äger huset där Svalan ligger, ansåg sig inte hinna och kommunen såg därför ingen annan utväg än att flytta Alf och hans medboenden till nya boenden i kommunen. Anhöriga som också funnit och framfört klagomål på att Södertörns brandförsvar lämnat ett föreläggande till kommunen om utrymningsvägarna på boendet redan 2010, utan att detta åtgärdades, överklagade till Förvaltningsrätten där de föll. Trots en hel del turbulens har de boende på före detta Svalan ändå landat lyckligt, menar Mats Kerstén, bror och god man åt Alf.

– Jag upplever Alfs nya boendesituation idag som mycket bra. Personalen är bra och även boendet som sådant. Alf verkar vara trygg i sin nya miljö och det är det viktigaste för oss anhöriga, säger han men poängterar att han fortfarande är mycket kritisk till hur processen sköttes.

– Det är fortfarande under all kritik hur de missat det systematiska brandskyddsarbetet, hur de som myndighet kommunicerar och avsaknaden av empati för personer med stort behov av trygghet, säger han.

Rörby gård

Under hösten löpte kontraktet ut för stiftelsen Lovö naturvård som arrenderat Rörby gård på Lovö och kommunen meddelade sina planer på att sälja gården. Den planerade försäljningen väckte starka känslor bland mälaröborna, en lokal förening startades och fick i uppgift att rädda gården med anor från 1500-talet. Mer än 1 000 namnunderskrifter samlades in och föreningen var hoppfull kring att hitta en lösning. När Mälaröarnas nyheter kontaktar Patrik Sandberg, ordförande i föreningen Rörby gård på Lovö, berättar han att de har en fortsatt dialog med kommunen och är fortsatt hoppfulla.

– Oss veterligen är vi fortfarande med i processen. Rykten har nått oss att andra intressenter varit inblandade men att det stannat upp. Varför vet vi inte, men vi tror ju att den bästa lösningen vore att vi får köpa Rörby. Vi skulle även kunna se kommunen som ägare om de tar det fulla ansvaret för fastighetsunderhållet som är kraftigt eftersatt, säger han.

Boendebaracker

Vi skrev också om hur de grå, handikappanpassade boendebarackerna på 1 880 kvadratmeter som Ekerö kommun hyrt in på tre år till en månadshyra av 223 311 kronor, stod tomma. Enligt fastighetschef Jonas Tingvall såg man behovet av lokalerna öka och han var hoppfull att de skulle komma att användas under den återstående tiden, fram till sista september 2023, men när vi kontaktar honom för status blev svaret att kommunen ser över flera olika alternativ och arbetar med möjligheten att tillfälligt upplåta paviljongerna till en verksamhet utanför kommunala ändamål.

– I dagsläget har vi ingen konkret intressent men vi är öppna för alla förslag och förfrågningar.

Coronapandemin

Ett av de ämnen som återkommit många gånger under de senaste två åren är coronapandemin. Till en början skrev vi om hur smittan spred sig och hur den lokala vården rustade upp och ställde om, för att hantera en förändrad situation.

I slutet av januari kunde vi rapportera att man påbörjat vaccinationen av kommunens vård- och omsorgspersonal. Då var tillgången på vaccin begränsad och man väntade på ett godkännande av ytterligare ett, som skulle medföra att man kunde öka takten ytterligare.

När sommaren närmade sig påbörjades vaccinationen av den stora allmänheten, efter att riskgrupper och äldre fått chansen att vaccinera sig och i juni började en vaccinationsbuss parkera utanför Tappströmsskolan under vissa tider. Där har nu ett stort antal kommunmedborgare stått i kö och fått en, två eller tre sprutor i armen.

Vid denna tidnings pressläggning hade 86 procent mälaröbor tagit den första vaccindosen, vilket är 19 385 personer. Andelen som fått två sprutor är 81,4 procent.

Totalt i Sverige har 85,1 procent tagit sin första spruta och 81,6 procent har tagit två. För Stockholmsregionen är motsvarande siffror 82 procent respektive 77 procent.

Bland Ekerö kommuns medborgare över 65 år hade 31 procent tagit tre doser när tidningen gick i tryck. Dock vittnade många äldre om att timslånga drop-in-köer utomhus i kallt väder och problem med att boka tid, var ett stort problem som gjort att många inte kunnat få sin tredje spruta. Detta skrev vi också om i en artikel i förra numret av tidningen.

Bussar och trafik

Många av våra artiklar har också handlat om trafiken, bussar som kommer sent eller inte kommer alls, broar som fällts upp och inte fälls ner igen, farliga trafiksituationer för barn och köer, köer, köer. Hur det kommer utvecklas med dem återstår att se, nästa år.

Avslutningsvis vill vi tacka alla engagerade mälaröbor, för att vi får ta del av era historier och för att ni hör av er med tips, ris och ros! Tack för ett fantastiskt år tillsammans, vi ser väldigt mycket fram emot nästa!

Helén och Lo