”Ebo” gör att de kan stanna

Närmare tio mälaröbor har valt att låta ensamkommande asylsökande ungdomar flytta in i deras hem efter att de har fyllt 18 år och inte längre får bo kvar i kommunen. Lena Jonsson är en av dem som bestämde sig omgående när hon fick uppleva hur Rashid hade det på boendet han blev placerad på.

– När jag såg hur Rashid mådde på asylboendet blev jag helt förstörd. Både jag och hans vän som hälsade på honom grät när vi åkte därifrån.

Lena Jonsson från Färingsö har varit engagerad i de ensamkommande ungdomarna sedan hon började jobba som volontär på det tillfälliga ankomstboendet i Stenhamra, som öppnade i januari 2016. Sedan dess har hennes engagemang fortsatt och hon har bland annat erbjudit läxläsningshjälp under det senaste året till ungdomar som bor på Sundsgården på Färingsö.

– När jag besökte Rashid såg jag att han bodde tillsammans med tre vuxna män från olika länder, i två våningssängar i ett litet rum byggt för en person. Han fick ingen introduktion eller hjälp att komma till skolan, trots att det är lagstadgat och det fanns inga andra sysselsättningar. En kille hade ockuperat toaletten med en stol eftersom det var enda platsen där han kunde vara ifred och plugga.

Lena Jonsson kunde konstatera att ingen överlämning skett, varken mellan skolor, socialtjänst eller sjukvård och Mohammad fick själv försöka hitta rätt mellan myndigheterna. Och bland de boende i den avlägsna anläggningen var uppgivenheten stor.

– Stämningen var full av oro och vanmakt. Människor rörde sig som skuggor i korridorer och matsalar.

För Lena Jonsson var lösningen inte långt borta. Hon fattade snabbt beslutet om att erbjuda Rashid ett rum hos henne för att han skulle kunna fortsätta gå i skolan och vara nära sina vänner. Något som ett antal andra mälaröbor också gjort. I Lena Jonsson fall har det gått smidigt med allt som behöver ordnas.

– Jag har fått extremt vänligt bemötande från alla tjänstemän som jag har varit i kontakt med och det finns till och med en speciell, billig hemförsäkring för dessa ungdomar.

Lena Jonsson är förvånad över att inte fler vågar öppna sina hem för de behövande ungdomarna.

– Man kan likna det vid gamla tiders ”inackordering” förutom att man inte får betalt. Rashid har väldigt mycket stolthet och vill klara sig själv. Han lagar sin egen mat, sköter sig själv och hjälper mig när jag behöver. Jag tror att många skulle må bra av att känna att de finns där för någon som har det svårt, säger hon och konstaterar slutligen:

– Alla tjänar på att vi är bussiga mot varandra. Blir man väl behandlad, behandlar man också andra väl.

Rashid är ett fingerat namn.

LO BÄCKLINDER
Fakta:
Lösningen med eget boende istället för asylboende kallas ”ebo”.
Det är en ren välgörenhetsinsats eftersom dagersättningen på max 71 kronor per dag ska täcka alla kostnader för den asylsökande och räcker oftast knappt till matkostnaderna.
På Mälaröarna finns ett nätverk som arbetar med att försöka hitta hem åt de ungdomar som vill stanna kvar i kommunen, men som flyttas av Migrationsverket.