Edelstam gav förföljda en fristad
Ekeröbon Mats Fors skriver vidare om den svenske diplomaten Harald Edelstams bedrifter i Norge under andra världskriget. Den andra romanen ”Kodnamn Mörkermannen” i romantrilogin Svarta nejlikan kom nyligen ut.
– Det tog längre tid än förväntat att skriva romanen eftersom verkligheten krockade in i fiktionen. Efter 70 år av hemligstämpling släpptes dokument från de landsförrädarrättegångar som hölls i Norge efter andra världskriget fria för forskning. Dokumenten kastade nytt ljus över Haralds insatser för den norska motståndsrörelsen som också påverkade berättelsen, berättar Mats Fors som under 20 års tid följt och fascinerats av Edelstam och hans prestationer.
Svarta nejlikan-trilogin utspelar sig i Norge under den Nazityska ockupationen 1941 till 1945. Huvudperson är Harald Edelstam och hans arbetsplats, det svenska generalkonsulatet. Den första romanen i trilogin, ”Natt över Oslo” utkom 2017. Romanerna är baserade på en gedigen research och handlingen är inspirerad av verkliga personer, platser och händelser.
– Ursprungligen var tanken att skriva en faktabok. Det fanns en massa skrönor, hörsägner och tredjehandsuppgifter om vad Edelstam haft för sig i Oslo under kriget. Men väldigt få uppgifter gick att belägga med tillförlitliga källor. Så jag bestämde mig för att i stället skriva romaner baserade på verkliga händelser.
Harald Edelstam blev en internationell kändis efter militärkuppen i Chile den 11 september 1973. Efter kuppen inledde militären en klappjakt på representanter för det demokratiskt valda styret. De flesta utländska beskickningar i Santiago de Chile blundade för vad som pågick, men Edelstam öppnade den svenska ambassaden och gav de förföljda en fristad.
– Harald Edelstam är unik i den meningen att han ägnade ett helt liv åt att försvara och stå upp för människovärdet. Under sina 40 år i utrikesförvaltningens tjänst satte han alltid medmänsklighet före sin egen bekvämlighet och karriärmöjligheter.
Redan som nybakad attaché yrkade Edelstam på att den svenska ambassaden i Berlin skulle upprätta säkra hus för judarna, vilket ledde till att han förflyttades till generalkonsulatet i Oslo. I Norge blev han snabbt indragen i den vildvuxna motståndsrörelsen och fick smeknamnet Svarta nejlikan.
– Det var hans goda vän konstnären Henrik Sørensen som hittade på smeknamnet. Henrik tyckte att det fanns stora likheter mellan huvudpersonen sir Percival Blakeney i baronessan Orczys roman Röda nejlikan och Edelstam. Orzys roman utspelar sig under den franska revolutionen.
Fors tog initiativ till och arbetade med spelfilmen ”Svarta nejlikan” (2007) där Michael Nyqvist gestaltade Edelstam. Han har också skrivit en biografi om Edelstam – ”Svarta nejlikan. Harald Edelstam – en berättelse om mod, humanitet och passion” (2009).
De sista åren av sitt liv var Edelstam bosatt på Ekerö och han är begravd intill Ekerö kyrka.
– Den 16 april, Haralds dödsdag, samlas varje år latinamerikaner på gravgården för att hedra hans minne. En del av dem har han räddat livet på genom sin hjältemodiga insats
