Ekerö kommun i framkant med plaståtervinning
I drygt hälften av landets alla kommuner återvinns inte plast som lämnas in till återvinningen. Istället eldas den upp. Ekerö kommun är en av de kommuner som inte gör det. Inte fullt ut i alla fall. Sedan början av förra året finns en ny fraktion på Skå återvinningscentral som istället går till materialåtervinning. Det gör Ekerö kommun till en förebild när det kommer till plaståtervinning.
I Sverige eldas över en miljon ton plast upp årligen, enligt en undersökning från branschorganisationen Avfall Sverige. Endast tio procent av all plast som slängs återvinns till ny plast.
Anledningen är att det finns hundratals olika sorters plast i olika kulörer och med vitt skilda egenskaper. Det gör återvinningen svår då de olika sorterna inte kan blandas. Få aktörer kan ta emot återvunnen plast, det är långa transporter och blir relativt dyrt vilket gör att det många gånger är billigare för kommuner att elda den.
Ekerö kommun är en av de kommuner som eldar istället för att återvinna. Men inte allt – sedan ett år tillbaka finns en särskild plastfraktion på Skå återvinningscentral. Här hamnar bland annat pulkor, plastleksaker och träd-
gårdsmöbler. Denna fraktion går till materialåtervinning och kommunen betalar extra för det. Den andra fraktionen, Övrig plast, går till förbränning.
Tomas Öhman är avfallsstrateg och ingenjör på Ekerö kommun och berättar att det i kommunen samlas in ungefär 280 ton plast varje år
– Hälften av den sorteras som hårdplast. Hälften eldas upp och blir till ny energi, men vi försöker hela tiden se över rutiner och möjligheter för att förbättra den siffran.
Tomas Öhman vill här poängtera att det är skillnad på återvinningsstationer och återvinningscentraler och således också på återvinning i sig.
– Återvinningsstationer är de stationer som står uppställda lite varstans i kommunen, där man kan återvinna förpackningar, glas och tidningsretur. Dessa är det FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen reds.anm) som ansvarar för. Återvinningscentralen är den man åker till med allt det som inte är förpackningar – trädgårdsavfall och andra typer av material.
Det är också skillnad på hur man återvinner. Det finns en rad olika sätt. Materialåtervinning innebär att sorterat material kan ersätta andra produktions- eller konstruk-
tionsmaterial. Energi-återvinning handlar om att på ett hygieniskt och miljömässigt sätt behandla det avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod. Omkring hälften av det kommunala avfallet i Sverige går till energiåtervinning som ger el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Biologisk återvinning är nedbrytbart trädgårdsavfall och matavfall. Genom kompostering eller rötning utvinns näring och energi
– När det gäller det sistnämnda så skickar vi det som kommer in under trädgårdsavfall på Skå återvinningscentral till Wiggeby jordbruk och där blir det så småningom matjord. Det känns bra, miljömässigt och med ett lokaltänk, säger Tomas Öhman
Ekerö kommun jobbar ständigt med förbättring av återvinningscentralen. Den nya plastfraktionen är bara en sak som är ny. Sedan knappt ett år finns också det nya passersystemet i bruk som möjliggör att lämna sitt skräp utan att använda passerkort.
– Vi planerar också att lyfta över en del av glas-
återvinningen från glas- och isoleringsfraktionen så att till exempel fönsterglas går att återvinna. Idag går allting i denna fraktion till deponi, berättar Tomas Öhman
För att få en uppfattning om hur mycket plast som materialåtervinns kontra eldas av det som är hushållsförpackningar har MN varit i kontakt med FTI som är det företag som ansvarar för kommunens återvinningsstationer för att få svar på en del myter om framför allt plaståtervinning.
Är det verkligen någon nytta för miljön att återvinna plastförpackningar?
– Ja, en använd plastförpackning som sorteras och återvinns, halverar klimatpåverkan, jämfört med om den slängs i hushållssoporna och eldas upp (förbränns). Ett kilo materialåtervunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kilo. Plasten i en förpackning kan återvinnas om och om igen. Det gör både att vi minskar utsläppen från förbränning och minskar behovet av fossil råvara, som behövs vid produktion av ny plast.
Varför återvinns så lite av de insamlade plastförpackningarna?
– Det finns flera anledningar. Till att börja med är det ett stort problem att mer än hälften av plastförpackningarna slängs i vanliga hushållssoporna. Där får de aldrig chansen att återvinnas. Därför är det viktigt att hushållen i högre grad än idag källsorterar sina plastförpackningar. Det är ännu inte möjligt att återvinna alla olika typer av plastförpackningar, vilket delvis beror på att många har en komplex sammansättning, ofta med flera olika material för att skydda till exempel livsmedel. Men utvecklingen går snabbt och snart kommer Svensk plaståtervinning att kunna sortera och återvinna i stort sett alla plastsorter på den svenska marknaden. Så sortera alla dina plastförpackningar – en dag kan allt återvinnas
MARIA FORSLUND
