En förening som inte vill finnas

En förening som inte vill finnas

Under de senaste åren har många röster höjts för att kommunen ska ta över Närlunda vägförening. När medlemmarna nyligen fick göra stora extrainbetalningar för att bekosta senaste tidens upprustningar av vägarna, aktiverades frågan på nytt.

Närlunda vägförening är en Sveriges största med sina nära 3 000 medlemsfastigheter och 43 procent av kommunens invånare bor inom föreningens område. Efter att ha dragit ut på tiden ett antal år gjorde Lantmäteriet en omförrättning som pekade ut vilka upprustningar och kompletteringar som behövdes göras i anslutning till föreningens vägar. Detta resulterade i en lista på åtgärder som föreningen blev ålagd att genomföra för att ge gemensamhetsanläggningen en ny standard. Beslutet vann laga kraft i januari 2017.

Det mesta upprustningsarbetet är nu genomfört, men när kostnaderna ska fördelas är det många fastighetsägare som tycker att de blivit tagna på sängen.

– Vi och Lantmäteriet har hela tiden informerat medlemmarna på olika sätt och de har varit med och beslutat om avgifterna. Vi har haft information på hemsidan och tagit upp det på föreningens möten bland annat, säger Thomas Sjökvist, ordförande i Närlunda vägförening

Han kan dock tänka sig att det finns nyblivna fastighetsägare inom vägföreningens område, som inte känt till att den stora räkningen var på ingång. För den som inte deltagit i föreningens stämmor, eller läst protokollen, kanske det också har undgått någon vad som komma skall.

Summorna på den extra debiteringen varierar mellan 12 550 och 709 kronor för en andel. Inom varje delområde debiteras 65 procent av kostnaden direkt till dem som bor där och resten fördelas solidariskt på alla föreningens medlemmar.

Under de senaste veckorna har flera politiska partier aktualiserat frågan kring att kommunen borde ta över vägföreningens ansvar, bland annat på insändarsidan i Mälaröarnas nyheter. Även föreningen själv har röstat fram ett beslut om att man ska arbeta för att få kommunen att ta över driften. Några av de skäl som nämns är att enligt plan- och bygglagen är det kommunen som ska sköta vägarna i detaljplanerat område, kommunen anses även kunna samordna arbeten på ett kostnadseffektivare sätt och slipper dessutom betala moms, vilket föreningen måste. Likaså nämns argument som att enskilda fastighetsägare inte ska bekosta samhällsinvesteringar som gynnar alla.

Frågan har tidigare varit upp för politisk debatt och i den styrande alliansens plattform för mandatperioden, har man lovat att frågan ska utredas under mandatperioden.

– Det är ett viktigt mål för oss att utreda den här frågan under mandatperioden, men det är en omfattande utredning som ska göras och den handlar inte bara om en enskild vägförening, utan i förlängningen handlar det om alla dem som finns i kommunen, säger Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande.

LO BÄCKLINDER

Läs också