En växt som omges av myter

En växt som omges av myter

I juletid är misteln en av de traditionella julprydnaderna där den hänger i många dörrposter. På Mälaröarna räcker det dock att lyfta blicken mot närmsta lind, lönn eller fruktträd för att sannolikt få syn på ett exemplar av den mytomspunna växten.

– Misteln har ett av sina kärnområden runt Mälaren, men den går även att finna på några andra platser i Syd- och Mellansverige. Den trivs i lite varmare klimat och är mycket vanligare på kontinenten där den kan ses i floddalar där den ofta kantar floden och lever i popplar, förklarar Bo Nylén, Mälaröarnas naturskyddsförening.

På norra Färingsö finns gott om mistlar och även på Adelsö kan man se träd som är nästintill översållade av växten som är vintergrön och därför kan göra att träden ser gröna ut även under vintern. Den kalkrika jorden på Mälaröarnas norra delar är extra gynnsamma för misteln som inte gillar näringsfattig miljö.

– Växten sprids av fåglar, bland annat dubbeltrasten, som äter bären och för fröna vidare med sin avföring. Mistlarna finns både som han- och honplantor, de senare känner man igen på att de har bär.

Bären är dock oätliga och eventuellt även svagt giftiga för människor, även om de historiskt sett har använts inom folkmedicinen mot olika åkommor. De innehåller ett kladdigt ämne som förr kunde användas för att smetas på ”limpinnar” som man fångade småfåglar som skulle ätas med, så kallade kramsfåglar. Carl von Linné skrev också i en av sina böcker att ”fåglarna träckar till sin egen hädanfärd”.
Förutom att kunna döda fåglar är växten också skadlig för träden de lever i, åtminstone på lång sikt.

– Man kan lite humoristiskt kalla dem för ”lönnmördare”, då de som blir riktigt stora i vissa fall långsamt bryter ner sitt värdträd.

Misteln omges av en hel del mytologi och Bo Nylén berättar bland annat om hur asaguden Loke sägs ha dödat Balder med en spetsad mistelgren som han lurade Balders blinde bror Höder att skjuta.

– Misteln har också använts till att göra slagrutor och som välkänd julprydnad att pussas under, det sistnämnda är möjligen en kvarleva från en gammal keltisk fruktbarhetsrit.

LO BÄCKLINDER

Läs också