Fendrift för både båtar och fartyg

Fendrift för både båtar och fartyg

Delfinerna på Kolmården gav innovatören och ekeröbon Thomas Jemt idén till en helt ny typ av båtmotor med fendrift. Efter många års arbete med att utveckla ”Dolprop”, räknar han nu med att den första produkten för utombordsmotorer kommer ut på marknaden under nästa år. Nästa steg är en ”fenmotor” till stora fartyg.

För cirka tio år sedan fick Thomas Jemt se en delfin dra iväg i 32 knop i undervattensläge på Kolmården. Då föddes idén om en ”fenmotor”, driven på el. Namnet på uppfinningen blev ”Dolprop” och kommer av dolphin propeller (delfinpropeller). Men någon propeller i vanlig bemärkelse rör det sig inte om.

– Den här är utformad som en delfinfena, där naturen har skapat en nästan perfekt utformning under hundratusentals år för att ta sig fram i vattnet snabbt. En delfin som väger 240 kilo kan nå hastigheter över 30 knop med en energi motsvarande en hästkraft, förklarar Thomas.

Idag står marina transporter för cirka tre procent av världens koldioxidutsläpp. En konventionell propeller har låg effektivitet vilket bidrar till onödiga utsläpp och höga bränslekostnaden. Propellrar skapar också mycket oväsen i havet.

Thomas har under många år arbetat och finansierat arbetet med Dolprop själv. Nu har hans bolag fått in finansiering från ett annat bolag och Thomas har också tillsatt en vd. På så sätt kan kan lämna över pappersarbetet och helt ägna sig åt forskning och utveckling.

– Vi samarbetar också med Fraunhofer Chalmers Center i Göteborg för att utveckla en så kallad digital tvilling. Syftet är att optimera fenans utseende och rörelsemönster genom att simulera fenan i ett datorprogram vilket är ett modernare, snabbare och billigare sätt att produktutveckla, berättar Thomas.

Han räknar med att den första produkten för utombordsmotorer kommer ut på marknaden under nästa år, men det stannar inte där.

– Vi har skrivit ett ”Letter of intent” med Maersk som är världens största rederi. De ha räknat ut att fendriften är 24 procent bättre än en propellerdrift och då pratar vi om fartyg som är flera hundra meter långa. Fartyg runt om i världen tankar bränsle för 250 miljarder dollar per år. Med en fenmotor kan du ta bort 24 procent på det, plus att du minskar utsläppen och återställer tystnaden i världshaven, säger Thomas och fortsätter:

– Man vet idag att en val upplever en propeller på nära håll som vi har tinitus gånger 100 000. Vad vi ser på vissa ställen på Hawaii till exempel, är kollektiva självmord av valar. De går upp på land för att de inte står ut med ljudet. Det påverkar även fortplantningen. Valar kommunicerar på flera mils avstånd med små knäppljud. Men när ett fartyg kommer förbi, hör de inte varandra.

Att utveckla en fenmotor till stora fartyg kräver en hel del, här handlar det om en fena som har en bredd på cirka 12 meter.

– Det är en stor mekanisk utmaning. Man ska simulera ländryggar, böjningar, muskelsammandragningar med mera. Men att en fena kan driva ett stort fartyg är absolut möjligt. Titta på en blåval. Den väger 200 ton och tittar man på fenan kontra valens längd och hur mycket den väger, verkar det som att naturen har dragit ut fenan i förhållande till kroppen. Skulle mina beräkningar stämma ungefär, så skulle en blåval utveckla 254 hästkrafter, förklarar Thomas.

På grund av coronapandemin har arbetet stannat av något, men med den externa finansieringen, samarbetet med Chalmers, avtalet med Maersk och även andra stora bolag som visat stort intresse för Dolprop, ser Thomas med stor tillförsikt på framtiden. 

EWA LINNROS

Läs också