Grannarna i Sätuna odlar tillsammans

 För drygt ett år sedan hade de sitt första odlingsmötet. Tidigare i höstas kunde grannarna plocka så mycket morötter och rödbetor de kunde från sitt gemensamma land.

– Men det bästa är gemenskapen, säger Muck Luterkort, initiativtagare till tillsammansodlingen i Sätuna.

Det var Muck Luterkort som kom på idén. Varför inte odla tillsammans med sina grannar? Det fanns både kunskap, mark, vatten och maskiner i den lilla byn i Sätuna på norra Färingsö, och dessutom skulle det föra grannarna närmre varandra, tänkte han och ställde frågan till de boende i området. Totalt femton av hushållen nappade direkt och snart bjöds det in till ett första möte, där alla fick presentera sig och tillsammans bestämde man vad man skulle odla. 

De startade med en yta på drygt 2 000 kvadratmeter, som kan växa med tiden. Markplätten, som ägs av grannen Lotta Hellund, ligger nere vid vattnet och har legat i träda i minst tjugo år. Tack vare en annan granne, Sigge Nordmark, som hade alla maskiner som krävdes kunde de fräsa upp jorden och få igång odlingen. Ytterligare en granne skänkte staketpinnar och en tredje ett stängsel för att hålla borta rådjur och vildsvin.

– Till och med sniglarna har hållit sig därifrån, säger Muck Luterkort med ett skratt.

De bestämde att första året skulle bli ett testår och satte en avgift på 300 kronor per år och hushåll för inköp av frön och lökar. Sedan gjordes det upp ett schema, med varsin ansvarsvecka, för att vattna, gallra och rensa ogräs.

– I övrigt är tanken att alla bidrar med vad de kan. Det ska inte kännas som något tvång, utan vara roligt och lustfyllt, förklarar Denise Kindahl, som tillsammans med sin man och deras två barn är med i projektet.

Det första som grannarna satte i jorden hösten 2021 var vitlök. Den skördade de i somras, torkade och fördelade jämnt mellan sig. Ett drygt 20-tal lökar per hushåll blev det.

– Det var en testomgång, så när vi satte nya här i oktober blev det minst dubbelt så många, säger Sture Nordmark, som är botaniker och pomolog och den av grannarna som har mest kunskap om odling.

– Men tanken är att vi ska göra allt tillsammans så att var och en ska öka sin kunskap med tiden, säger han och Denise Kindahl fyller i att hon lärt sig jättemycket den korta tid de haft tillsammansodlingen.

– Jag var intresserad av odling redan innan men mycket av den gamla kunskapen jag får av mina grannar har jag inte kunnat läsa mig till någon annanstans, säger hon.

Hittills har de odlat potatis, vitlök, gullök, rödlök, morötter, rödbetor, brytbönor, vaxbönor och lite sallad.

– Vi har pratat om att odla även grönsaker som kål, men det krävs mer jobb, för att hålla det fritt från skadedjur så vi får se hur vi gör med det, säger Sigge Nordmark.

Samarbetet grannarna emellan tycker de har gått smidigt. Vissa tillbringar mer tid i landet och andra mindre men alla är nöjda. Fortfarande är allt i ett så tidigt skede att riktlinjer kan komma att justeras. Exempelvis har systemet med varsin ansvarsvecka inte fungerat optimalt eftersom odlingen kräver olika mycket tillsyn och jobb i olika skeden. Därför har nu grannarna bestämt sig för att istället träffas varje lördag under högsäsong för att jobba tillsammans, men fortfarande utan krav och med visionen att alla gör vad de kan.

– Kanske inför vi också byteshandel mellan oss, säger Denise Kindahl och förklarar att behoven av grönsaker kan skilja sig åt utifrån hushållens olika storlek och matvanor. 

Fast det bara är första försöket blev skörden över förväntan och det fanns så gott om potatis, rödbetor och morötter att de kan plocka fritt.

– Redan nu räknar jag och min fru räknar med att vara självförsörjande i alla fall på potatis, säger Muck Luterkort glatt men poängterar att han fortfarande tycker att det viktigaste är att de i sin lilla by skapat gemensamma värden som fört grannarna närmre varandra.

HELEN BJURBERG

Läs också