Hotar hoppa av brandvärn
Flera av dem som är med i brandvärnen i kommunen hotar med att sluta. De har tröttnat på att inte bli larmade när de kan vara på en olyckplats snabbare än brandkårens heltidsstyrka.
– Fortsätter det så här hoppar vi av, säger en av personerna.
Hen är en av de frivilliga brandmän som rycker ut när något akut hänt i närområdet. Ofta kommer de fram snabbare till en akut situation och kan göra mycket innan brandkåren hinner dit.
Så är det tänkt att fungera hos de tre brandvärn på Munsö, Adelsö och Hilleshög, som finns i kommunen. Men så har det inte varit den senaste tiden, enligt brandvärnen.
När räddningscentralen på Södertörns brandförsvarsförbund larmade ut två larm under samma vecka fick de bara ett av larmen.
– Det känns som att larmen handlar för mycket om vem som larmar ut dem. Och den som gör det måste ha lokalkännedom om var brandvärnen är placerade och att de finns till förfogande, säger flera av de personer tidningen talat med.
De pekar på att de flera gånger kontaktat ledningscentralen och frågat varför de inte har blivit larmade. Värnen har larmen i sina telefoner och sökare. När larmet kommer kan de med sina privata bilar snabbt vara på plats vid olycksplatsen och även ta sig till stationen och hämta ut brandbilen, båten, pumpar och annat som behövs.
– Det är tiden vi har som kan vara avgörande och vi kan också bedöma om det som är på väg verkligen behövs. Det kan också handla om att stoppa resurser som kan vara på väg från till exempel Vällingby som kan behövas på andra ställen.
De som tillhör brandvärnen berättar att brandkåren, alltså heltidsstyrkan på Ekerö, har hela Stockholms län som arbetsområde. När de lämnar Ekerö eller är upptagna på andra larm är det viktigt att värnen kan vara behjälpliga på ön.
– Men det förutsätter att larmen kommer ut. Det är sådant som fått värnen att reagera och hotar med att sluta. De är trötta på att inte larmas när de kan vara på en olyckplats snabbare än kollegorna på heltidsstyrkan, just på grund av öns storlek, resonerar de i den frivilliga brandstyrkan.
De kontaktade MN i förra veckan för att ventilera sitt missnöje.
– Men skulle det efter ett tag visa sig att det inte har blivit bättre så kommer vi att agera. Då säger vi att vi har fått nog och lämnar in våra personsökare, säger en annan person.
Hen och övriga menar att värnens styrka på ön är att kunna hjälpa folk i nöd.
– Detta är inget vi gör för pengar utan en hjälp vi själva skulle önska och begära när olyckan varit framme, eller om någon har andra planer för sitt liv. Att vi snabbt kan vara på plats för att förhindra dålig utgång.
Ingen av de frivilliga brandmän tidningen talat med har velat ha sitt namn i artikeln. De är måna om att tidningen tar upp problemet men alla vill vara anonyma. En av personerna hänvisar till sitt arbete som skäl för att inte framträda med namn.
Henrik Lindström, räddningschef på Södertörns brandförsvarsförbund, säger att han blev medveten om kritiken mot räddningscentralen när MN kontaktade honom.
Han menar att det finns en risk att den uppkomna situationen kan bero på missar i kommunikation kring hur insatser resurssätts.
– Vi fortsätter dialogen med våra frivilliga brandmän och om något missats eller om något inom nuvarande arbetssätt riskerar att orsaka misstag, kommer det rättas till.
– För oss på Södertörns brandförsvarsförbund, så som i samhället i stort, är frivilliga och frivilligheten en grundpelare. Inom svensk kommunal räddningstjänst utgör den en ryggrad, säger Henrik Lindström.
Kommunalrådet Ove Wallin (C) sitter som kommunens representant i brandförsvarsförbundet. Han reagerade över att flera personer i brandvärn under några timmar i förra veckan stängt av sina personsökare i protest över att inte ha blivit larmade av räddningscentralen:
– Det är allvarligt när något sådant händer. Men jag tror att den irritation som uppstått kan bero på ett missförstånd och jag är övertygad om att detta kommer lösa sig efter att ha haft samtal med brandchefen. Behöver något förbättras får vi försöka åtgärda det. Våra brandvärn utgör en mycket viktig del, inte minst i våra ytterområden i kommunen.
TONY GYLLENRAM
