Mälaröbon Hilma erövrar världen
För fyra år sedan publicerade MN en artikel om Mälaröbon Hilma af Klint då hennes liv blivit opera. ”Hilma erövrar världen” var rubriken. Nu är den rubriken aktuell igen i och med filmen ”Hilma”, som precis haft filmpremiär i Stockholm. Filmen har sålts till närmare 30 länder.
I regissören Lasse Hall-ströms nya film spelas konstnären Hilma af Klint i olika åldrar av två huvudrollsinnehavare, hans egen fru och egen dotter, Lena Olin och Tora Hallström.
Hilma af Klint var en pionjär inom abstrakt konst och som först efter sin död blivit hyllad som en feministisk ikon. Hilma förstod att hon var före sin tid och skrev i sitt testamente att de abstrakta verken inte får visas för allmänheten förrän tidigast tjugo år efter hennes död. Först då skulle omvärlden förstå betydelsen. En lika viktig del i skildringen av hennes liv är Hilmas spirituella sida.
– Berättelsen om Hilmas liv har gett mig chansen att få leka och berätta friare än på länge, säger Lasse Hallström.
Till hjälp vid manusskrivandet tog Lasse Hallström kontakt med mediet Benny Rosenqvist. Lasse Hallström har efter deras samtal gått från att vara skeptiker till att bli övertygad om att budskapen som Benny Rosenqvist förmedlar ”från andra sidan” är äkta. Ord som anses komma från Hilma själv utgör därför en del av filmens manus.
”Hilma” har även premiär på Viaplay i november.
Här intill publicerar MN en artikel från 2019 som handlar om Hilma af Klints liv på Mälaröarna.
LAILA WESTERBERG
Nära 150 år efter att Hilma af Klint lekte i skogarna på Adelsö, 100 år efter att hon målade många av sina mest berömda konstverk i ateljén på Munsö och kämpade för att bli erkänd som kvinnlig konstnärinna, har hon lagt världen för sina fötter. Nu har hennes liv även blivit opera.
Precis invid färjeläget på Munsö har det skapats ett stort stycke konsthistoria. Här hade Hilma af Klint under många år i början av 1900-talet sin ateljé och skapade hon här en stor del av de konstverk som hon under senare år blivit känd för. Ateljén hade hon själv låtit bygga på Bona gårds marker, men under ett antal år hyrde hon även Villa Furuheim precis intill och bodde där tillsammans med sin mor och dennas hushållerska fram till moderns död.
– Adelsö och Munsö var väldigt betydelsefulla platser för Hilma, särskilt när det kom till naturen som inspirerade henne mycket i hennes måleri. Hon spenderade somrarna på Täppan, på Tofta gård på Adelsö, men även på Hanmora gård som tillhörde släkten. Hon var också söndagsskolelärare på ön, berättar Johan af Klint, sonsons till Hilmas bror och ledamot i Stiftelsen Hilma af Klints verk, som nu förvaltar den stora konstskatt som hon lämnade efter sig.
Barndomen och uppväxtens tid på Adelsö ledde så småningom vidare till ateljén på Munsö som fanns kvar med målningarna även efter Hilmas död 1944. Till slut blev det dock arvskifte på gården och ateljén fick inte längre stå kvar.
– Min pappa fick ett brev från den nye fideikommissarien på Bona gård som sa att husen skulle rivas och att vi var tvungna att ta hand om tavlorna. Far lät göra lådor till de 1 300 tavlorna, rullade ihop dem och tog sedan över dem till Adelsö. Därifrån skeppades de in till Stockholm och lades på vinden till det hus som vi då bodde i på Karlavägen, säger Johan af Klint.
Enligt vad Hilma själv skrivit i en notbok, skulle de verk och anteckningsböcker som var märkta på ett särskilt sätt, inte visas för omvärlden under de första tjugo åren efter hennes död. Hon ansåg att världen inte var redo och hade även fått bekräftelse på det av bland annat antroposofen Rudolf Steiner, som varit väldigt negativt inställd till hennes konst.
– Sedan gick det till 1966 då jag sa till min far att det var dags att titta på tavlorna. Vi var helt överväldigade när vi drog upp den ena efter den andra och såg alla dessa former och färger som de innehöll. Jag skulle säga att det är ett fullständigt mirakel att de har klarat sig så väl under den långa tiden och inte hade klibbat ihop, säger Johan af Klint.
Återupptäckten av tavlorna utgjorde starten för att Hilma af Klints konstverk fick stor uppmärksamhet. Bland annat anses hennes abstrakta måleri vara långt före sin tid och vart utställningarna än kommer i världen, tar de betraktarna med storm.
Snart kommer även operan ”Hilma – an Opera about Hidden Art” att ha premiär på Moderna museet i Stockholm.
– Hela Hilmas verk är en explosion av färger, men det går också att tolka färgerna i toner. Dessa skalor ligger till grund för operan vars musik är gjord av Benjamin Staern. Mira Bartov har skrivit librettot och rollerna spelas av äkta paret Mette af Klint och Fredrik af Klint, som är son till Johan af Klint.
Den 9 och 12 mars spelas föreställningen på Moderna museet i Stockholm, där en fast utställning med Hilma af Klints verk finns. Den kommer även framföras på Guggenheimmuseet i New York, där en utställning pågår fram till mitten av april.
