Oro för trafikfarlig korsning

Oro för trafikfarlig korsning

Föräldrar och personal på Drottningholmskolan har länge känt oro för vad de anser är en farlig trafiksituation för skolans elever. I och med vägbygget vid Kantonkorsningen har situationen förvärrats ytterligare.

Redan innan ombyggnationen av Ekerövägen påbörjats hade föräldraföreningen i Drottningholmskolan engagerat sig mycket i barnens trafikmiljö. Enligt Matilda Crisp, på Drottingholmskolans föräldraförening, är det ett flertal trafiksituationer runt skolan där man helt bortprioriterat barnens säkerhet.

Hon nämner övergångsstället vid Kanton som en, men också den farliga vändplanen intill skolan och skolallén där barnen måste gå i vägrenen för att trottoar saknas. I och med ombyggnationen vid övergångsstället vid Kanton, där många av eleverna måste ta sig över på väg till och från skolan, har faran eskalerat ytterligare, anser hon.

– Den har alltid varit farlig men nu är den värre än någonsin.

Pepijn Klaassen, trafikplanerare på planeringsenheten i Ekerö kommun, har, efter att ha blivit kontaktad av både rektor och föräldraföreningen om trafiksituationen vid Kanton, undersökt den grundligt. Hans slutsats är att korsningen sannolikt inte är farligare än tidigare men han har ändå full förståelse för att den kan upplevas så.

– Det finns egentligen gott om plats, men eftersom busshållsplatsen ligger mitt i det gamla körfältet är det lätt att känna sig utsatt. Övergångsstället är inte heller markerat vilket ger en upplevelse av att man går mitt i gatan, säger han.

Han menar att det skulle kunna åtgärdas enkelt genom tydligare markeringar om var man får stå och gå, men poängterar att kommunen inte råder över situationen, utan att han bara rapporterar sina synpunkter till Trafikverket som får ta ställning till vad som ska göras.

Tomas Flyckt, projektledare på Trafikverket och ansvarig för arbetet vid Kantonkorsningen uttrycker även han sin fulla förståelse för föräldrarnas oro. Dock är han enig med Pepjin Klaassen om att det ur trafiksäkerhetssynpunkt inte är mindre säkert vid korsningen nu är tidigare.

– Det enda vi har gjort är att vi dragit in ett körfält, tagit bort mittrefugen och kantstenen vid busshållplatsen. Bussfickan är lika stor som tidigare, liksom de övriga ytorna och 50-sträckan är till och med något förlängd mot tidigare.

Men Matilda Crisp och föräldraföreningen på Drottningholmskolan menar att det inte alls handlar om en subjektiv upplevelse, utan om ren fakta.

– Vi är några föräldrar som har hjälpts åt att vakta vid övergångsstället på morgnarna och bara under den tiden vi stått där har vi sett ett flertal incidenter. På grund av stress och oaktsamhet kan livsfarliga situationer mycket lätt uppstå, för att inte tala om missförstånd vid en ombyggnation, säger hon. 

Hon förklarar att en lugn fredag mellan 8.00 och 8.30, då hon stått vakt, passerade 722 fordon förbi övergångsstället.

– På en skolvecka blir det drygt 3 610 och på ett skolår 128 516 potentiellt farliga situationer. Det är lågt räknat, eftersom det är pandemi och många jobbar hemifrån finns det skäl att tro att trafiken är mer intensiv andra tider.

Inom kort kommer Tomas Flyckt träffa företrädare från skolan för att ta emot deras synpunkter på plats. Han menar att han sedan är öppen för hur man kan åtgärda det problem de upplever.

– Det kan handla om att vi sätter kantstenen vid den temporära busshållsplatsen eller flyttar bort staketet bakom, som kanske gör att man känner sig lite låst. Det finns mycket man kan göra för att förbättra upplevelsen, vi får vara kreativa. 

Matilda Crisp tycker dock att man borde ha fört en  dialog med skolan innan situationen uppstått och inte efter.

– På så sätt hade skolan kunnat informera föräldrarna om att trafiksituation skulle komma att ändras och föräldrarna kunde förvarna sina barn. Vi hade också gärna sett att man hittat andra lösningar för en trafiksäkrare korsning.

Till skolans och föräldraföreningens besvikelse kommer korsningen efter ombyggnationen inte skilja sig nämnvärt från tidigare ur trafiksäkerhetssynpunkt.

– Det kommer fortfarande vara en fyrvägskorsning, med samma trafikljus men hastigheten kommer vara 60 kilometer från Vilan till Kanton och sedan övergå till 80, förklarar Tomas Flyckt.

Korsningen kommer vara godkänd med de villkoren, men Pepijn Klaassen håller med om att den inte är ultimat med tanke på skolan intill.

– En annan situation skulle förstås vara att föredra, barn i kombination med stora trafikflöden är inte bra. Hade jag haft barn på skolan skulle jag följt med och förklarat miljön för dem.

För Matilda Crisp ligger dock inte problemet i att barnen inte förstår att trafiken kan vara farlig, utan snarare att situationen inte tar hänsyn till den mänskliga faktorn. Hon menar att missförstånd lätt kan uppstå när övergången byggs och att risken för olyckor är stor när barnen står skymda mitt mellan flödet av personbilar och backande lastbilar till bygget.

– Att sänka hastigheten till 30 och sätta upp varningsskyltar om övergångställe eller korsande skolväg borde vara en självklar minsta möjliga åtgärd i en sådan här situation, säger hon.

Men att sänka hastighetsgränser förbi Kanton är inte aktuellt. Det skulle innebära många problem, menar Pepijn Klaassen. Förutom att det skulle bli större köbildning på Ekerövägen än det redan är, skulle det också påverka arbetsmiljön för chaufförerna i kollektivtrafiken. Men framförallt ser inte trafikmiljön ut som ett 30-område.

– Om utformningen inte passar med farten blir det mer oförutsägbart och risken för olyckor ökar, säger han.

Dokument från utredningen av korsningen 2014 visar också att önskemål om en gångtunnel för gående och cyklister, som framfördes från Drottningholmsskolan och Ekerö kommun, valdes bort på grund av svårigheter med att förena en sådan med den kulturhistoriska miljön – en anledning som föräldraföreningen på Drottningholmskolan anser måste vara sekundär jämfört med barnens säkerhet.

Enligt Tomas Flyckt kommer vägarbetet i Kanton att pågå i etapper, men med påverkan på korsningen fram till år 2023.

HELEN BJURBERG

Läs också