Selma var sjuk men fick inte träffa doktorn

När Selma, 4 år, på Ekerö blev sjuk tog mamma Erika Olkerud för givet att de skulle få en tid att träffa läkare på vårdcentralen i Ekerö centrum. Istället blev familjen hänvisad till Järva närakut, eftersom vårdcentralen har listningsstopp.

Det började med att Selma fick feber och ont i magen. När hemtestet för urinvägsinfektion visade lätt utslag bestämde sig mamma Erika Olkerud för att ta kontakt med vårdcentralen. Även om Selma inte var listad där, eftersom hon aldrig tidigare behövt söka vård, trodde Erika att hon skulle få hjälp. I chatten, dit Erika inledningsvis hänvisades, fick hon först veta att deras ärende skulle prioriteras men sedan att Selma inte alls var välkommen eftersom hon inte var listad och vårdcentralen har listningsstopp.

– Det tog två timmar för oss i chatten att få veta att vi inte fick komma dit, säger Erika och förklarar att hon efter att blivit nekad att få prata med någon ansvarig, gick ner till vårdcentralen för att få en förklaring.

På vårdcentralen fick hon samma besked. Selma var inte listad och hänvisades därför istället till Järva närakut.

– Nu har vi visserligen bil så det är möjligt för oss att ta oss dit, men alla har inte det. Jag kollade upp hur långt det är att åka dit kommunalt och det skulle ta en och en halv timme och en lång bit att gå, säger Erika och menar att det är orimligt att behandla ett sjukt barn så.

Erika träffade också en annan mamma på vårdcentralen vars olistade barn hade blivit hänvisad dit av BVC, men inte heller fick hjälp. 

– Så det som hände oss var alltså ingen engångshändelse. Jag tycker att man har rätt att veta att man inte kan få hjälp för sina sjuka, olistade barn på sin vårdcentral. Jag förstår att det i grund och botten ligger på regionen, men tycker samtidigt att informationen och kommunikationen från vårdcentralen kunde vara bättre. Det kan inte heller vara särskilt kostnadseffektivt för regionen att ärenden som hör hemma hos vårdcentralen blir hänvisade till närakuten, säger Erika och menar att mardrömmen vore att alla i familjen är listade på olika vårdcentraler och att man ska hålla reda på vart var och en ska när de blir sjuka. 

Hjördis Söderberg, biträdande verksamhetschef på Ekerö vårdcentral kan inte kommentera enskilda patientfall, men beklagar situationen som beskrivs och hänvisar till att de bara arbetar efter regionens riktlinjer.  

 – Vi förstår att människor vill lista sina barn där de själva är listade men i dagsläget har vi inte möjlighet att ta emot fler patienter. Vi har redan fler per läkare än vad som rekommenderas, ännu fler skulle generera sämre möjlighet att ta hand om de som redan är listade, säger hon och förklarar att det inte är möjligt att låta någon patientgrupp gå förbi kön, ens om det är ett barn.

Hon poängterar att de akutfall som behöver omedelbart omhändertagande alltid får det, oavsett  ålder eller listningsstatus, men att inte akuta besök måste hänvisas vidare, till listningsbara vårdcentraler eller andra mottagningar beroende på den vårdnivå s om  behövs. 

– Det innebär att patienter, som är helt olistade och söker vård på Ekerö vårdcentral kan komma att hänvisas till annan mottagning efter att de blivit bedömda av sjuksköterska eller läkare som inte akut sjuka, säger hon.

Hon hoppas att Ekerö vårdcentral ska kunna rekrytera fler allmänspecialistläkare framöver och påpekar att kommunens medborgare under tiden är välkomna att ställa sig i kö. 

– Men behöver man vård innan listningsstoppet upphör får man vända sig till andra listningsbara vårdcentraler, som till exempel Stenhamra hälsocentral.    

Enligt Hjördis Söderberg är det i grund och botten en politisk fråga hur regionen fördelar resurserna. Men som medborgare kan man också tänka sig för hur resurserna används, menar hon.

– Stockholms medborgare använder nätläkare till en motsvarighet av den totala läkarkostnaden för mellan 10 till 15 vårdcentraler per år, säger hon. 

Christoffer Bernsköld, enhetschef allmänmedicin i Region Stockholm, vill inte gå in på det enskilda fallet med Selma men skriver i ett mejl till Mälaröarnas nyheter: “Om patienten är helt olistad, det vill säga inte har valt någon vårdcentral alls, så har vårdcentralen en skyldighet att omhänderta både akuta och icke akuta vårdbehov. Vårdcentralen måste då göra en bedömning om vårdbehovet, vilket kan ske på flera olika sätt till exempel via telefon, besök eller annan digital kontakt”.

Huruvida det är rimligt att en vårdcentral med listningsstopp ändå ska ta emot helt olistade patienter utan att riskera arbetsmiljön för personalen eller patientsäkerheten för övriga patienter, som listningstoppet är till för, svarar han:

“Det går inte att säga med någon exakthet hur arbetsbelastningen ser ut och vad som är en rimlig nivå”. 

Christoffer Bernsköld menar att läget i primärvården är och har varit ansträngt en tid men att åtgärder görs för att förbättra situationen både för patienter och personal.

“Region Stockholm har gjort flera saker för att stärka primärvården. Ersättningen har ökats för varje år i enlighet med regionfullmäktiges budget och en nära-vård-strategi är beslutad med flera olika åtgärder bland annat att öka antalet ST-läkare i allmänmedicin”, skriver han. 

Selmas föräldrar valde efter besöket på Ekerö vårdcentral att trots allt inte åka till Järva närakut med henne utan tog istället hand om henne hemma. Hon piggade på sig och mår idag bra.

HELEN BJURBERG

Läs också