Sista naturisupplaget

Sista naturisupplaget

Många kanske undrar över namnet ”Isstacken” på Lovön. 1970 fanns fortfarande ett naturisupplag här och i MN i juli detta år, kan man läsa att det är Stockholms sista naturisupplag.

I MN från 1970 skriver man att det inte längre är lönsamt och att det bara är en tidsfråga innan Mälar-is AB lägger ned verksamheten.

Förr i välden var det stor åtgång på is och bilarna körde skytteltrafik mellan Lovön och kunderna. 20 000 ton is på en säsong var inte ovanligt. Men 1970 är omsättningen nere på 5 000 bitar om 300 kilo vardera. ”Nedgången har varit markant de senaste åren sedan kylskåp och frysboxar samt produktion av konstis kommit igång”, skriver MN 1970.

Arbetet vid isstacken var tungt. På vintern sågades isen upp från sjön och lades sedan i stora högar. Först sågade man isen för hand. Så småningom kom motorsågar, men inte av den typen som används i skogen, utan bensindrivna cirkelsågar. När isen kapats, lades den på rullband för att få ett reningsbad före ilastningen.

1970 arbetade Erik Östlund från Nockeby på isstacken. MN skriver i artikeln:

”Det är ett slitsamt jobb, säger Erik Östlund och man tror honom när han hivar med sina bitar med hjälp av issaxen, ett redskap som väl är museimässigt när som helst.”

”Visst känns det skönt om fötterna i sommarvärmen, men sågspånet absorberar all fuktighet och gör att man blir torrare i halsen än på någon annan arbetsplats. Men det är klart, nog går man hellre här och påtar i sågspånen än står och jobbar i en industri, säger Erik Östlund.”

Redaktionen har försökt ta reda på när isstacken på Lovö lades ned, men det visade sig vara svårare än vi trott. Vi kontaktade Lovö hembygdsförening, Mälaröarnas folkrörelsearkiv och  Henriette Åkerman på kommunens arkiv, men ingen kunde få fram mer information tyvärr. Men om någon er läsare vet mer, får ni gärna höra av er till oss.

Även om isstacken försvann så småningom, har isen på sjön nyttjats till halkträning med bil där och en bra bit in på 90-talet hade ambulansen egna träningsbanor i viken, som också kallats för flygplansviken. Men det är en helt annan historia.

EWA LINNROS

Läs också