Dyrare bussresor för den som bor långt ut på öarna

En enkelbiljett med reskassa hos SL är giltig i 75 minuter. Det är alldeles för lite för de resenärer som bor långt ut på Mälaröarna och har en resa som kräver bussbyte och ibland också väntan. 

Ulf Hansson bor i Färentuna tillsammans med sin familj som bland annat består av två bonusdöttrar. När döttrarna ska hälsa på sin pappa, som bor i Solna och åker buss från Kungsberga till Solna tar den resan olika lång tid beroende på dag och tid på dygnet. Skillnaden i pris blir också därefter. En enkelresa kostar allt från 26 kronor till det fyrdubbla.

Anledningen till detta är att SL:s enkelbiljett med reskassa är giltig i 75 minuter. Den tiden är inte alltid tillräcklig då resan från Kungsberga till Solna innebär flera byten och ibland lång väntetid beroende på när man reser.

– Ofta reser mina bonusdöttrar på helg eller kvällar och då är det ibland lång väntan i Svanhagen på ett helt annat sätt än när man reser på vardagar då bussarna går mer ofta.

– Att det krävs flera byten må vara rimligt, men inte att biljetten ska bli dyrare för att SL lägger in rutter som försvårar för oss resenärer, säger Ulf Hansson.

– Jag har själv drabbats av detta och jag är övertygad om att många fler blir det. Sedan är det ju inte säkert att man märker det då man blippar sitt kort utan att tänka på att det dras mer pengar 

MN träffar Ulf Hansson och hans ena bonusdotter Mira Fuchs Ilhan tillsammans med tre av Miras kompisar. Tjejerna går alla på Uppgårdsskolan i Stenhamra och samtliga upplever att de begränsas av SL:s regelverk och resevillkor på en rad sätt.

– Det är inte bara att tiden inte alltid räcker till så att man behöver betala mer, utan också att anslutningsbussar inte väntar in så att man blir stående på en hållplats trots att man planerat sin resväg för att inte behöva göra det, säger Mira. 

–Och då blir man beroende av sina föräldrar, och det är inte alltid de kan komma och hämta, flikar de andra tjejerna in.

Ungdomarna har skolkort och åker gratis till och från skolan. Det är på kvällar och helger och vissa lov som de behöver köpa biljett. 

– Och det är då resan till min pappa blir lång och dyr, säger Mira. Nu har både jag och min lillasyster studentrabatt, men vi har ändå inte lust att betala mer för att vi råkar bo längre ut.

Anton Fendert (MP) är trafikregionråd i Stockholm och ansvarig för SL-trafiken. Han berättar att man just nu ser över trafiken för nästa år och att man tar med detta i sin beräkning

– Vi vet att det är ett problem för de som bor längre ut på Mälaröarna och för all del också för de som bor långt ut på andra ställen i andra kommuner och länet. På grund av detta håller vi just nu på att utveckla anropsstyrd kollektivtrafik, då vi tror att detta skulle kunna underlätta. Vi ser att det fått fina resultat på trafiken på andra ställen i Sverige och just nu gör vi ett försök i Vallentuna.

Anropsstyrd kollektivtrafik innebär att man, via en app, kan beställa den buss man vill åka och när samt att det också finns möjlighet att bli upphämtad/avsläppt på lämplig plats. 

– Det kan innebära att man åker taxi eller en mindre buss en bit och sedan, om det behövs, ansluter till den reguljära linjetrafiken. På så sätt kan man själv styra sin resa på ett helt annat sätt än idag, säger Anton Fendert.

När skulle anropsstyrd kollektivtrafik kunna börja användas på Mälaröarna?

– Vi jobbar för fullt på det, men har i dagsläget inget datum att gå efter. Men just nu har SL inte lika många resenärer som vi skulle vilja ha, men fortfarande höga kostnader så vi behöver ta nya grepp.  

Det är pandemin som ändrat människors resebeteende och SL ser en minskning av resenärer framför allt på måndagar och fredagar

Ulf Hansson tar oftast bilen när han åker från Färentuna, oavsett dag i veckan

– Det går snabbare och blir till och med billigare, i alla fall de gånger som väntan på anslutningsbuss blir lång. Jag vill ju hellre ta bussen. men som det ser ut nu går det inte att lita på SL. Det är ofta förseningar, bussar som åker i diket och bussar som till och med inte kommer plus att det är det här med att man får betala för flera resor 

Tidsgränsen på 75 minuter gäller sedan 2017. Innan dess var gränsen 90 minuter. SL har också haft system med olika tidszoner

– Vi försöker hitta ett system som fungerar för de allra flesta. Det system vi har nu fungerar för 97 procent av alla resenärer så vi har inga planer på att ändra det, säger Anton Fendert och hänvisar resenärer som drabbas av lång väntan att alltid ansöka om förseningsersättning.

Ulf Hansson och hans familj har ansökt om ersättning vid flera tillfällen, men Ulf har också en taktik där han inte blippar sitt kort direkt när han går på den första bussen. Istället gör han det efter bussbytet vid Svanhagen

– När jag kliver på min första buss meddelar jag den chauffören att jag tänker vänta med att blippa mitt kort tills jag gått på anslutningsbussen. Alternativt, beroende på hur lång resan förväntas bli, att jag väntar en stund innan jag använder kortet på den första bussen.

Enlig SL:s presstjänst har alla resenärer som nyttjar SL-trafiken skyldighet att alltid ha ett giltigt färdbevis. Har man inget giltigt färdbevis och en biljettkontroll utförs så kommer resenären att tilldelas en tilläggsavgift 

– Jag är fullt medveten om det och jag vill göra rätt för mig, vilket jag tycker att jag gör då jag betalar för min resa, men inte vill betala mer än någon annan för att jag råkar bo längre ut avslutar Ulf Hansson.

MARIA  FORSLUND