”Svinnlådan” som ett sätt att minska matsvinnet i skolorna

Att minska på matsvinn är ett viktigt bidrag till klimatet och sedan i slutet av mars erbjuder kommunen alla anställda att ta med en egen matlåda och fylla den med överbliven mat från skollunchen. En annan viktig aspekt för att minska svinnet är att erbjuda skoleleverna god och näringsrik mat så att de äter den och inte slänger för mycket. Det sista kan förbättras tycker några av eleverna på Tappströmsskolan. 

I nummer 7 av MN skrev några elever på Tapp-strömskolan en insändare om skolmaten. Detta då de upplever att maten inte är anpassad efter vad ungdomar gillar vilket gör att mat slängs i onödan.

Detta plockade Frida Tamker (M) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden upp och tog med sig My Berensson, som är kommunens chef för matproduktion, för att besöka ungdomarna på plats i Tappströmsskolan.

MN är med under mötet och vi träffas i skolmatsalen på Tappströmsskolan. Här är lunchen i full gång och dagen till ära serveras ärtsoppa och pannkakor eller panerad fisk samt en salladsbuffé. För här finns det alltid flera alternativ. 

– Det är ett sätt för oss att minska matsvinnet. Finns det flera alternativ är chansen större att man hittar det man gillar och äter sig mätt, säger My Berensson. 

Den mat som blir över blir ofta en alternativrätt dagen därpå. Eller så går den till matsvinnslådor. ”Svinnlådan” introducerades i mitten av mars och riktar sig till alla skolelever samt anställda i kommunen. De erbjuds att ta med en egen matlåda och fylla den med överbliven mat från skollunchen. 

– För detta betalas en symbolisk summa och man får med sig god och näringsrik mat. Konceptet är relativt nytt men har på kort tid blivit uppskattat. Det kan vara ett perfekt sätt att få med ett bra mellanmål till ungarnas träning efter skolan, säger My Berensson.

Kommunen har inget vinstsyfte utan lådorna är ett av flera sätt att minska matsvinnet som ett viktigt bidrag till klimatet. Matsvinn står för mellan åtta till tio procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. Varje år slänger hushållen i Sverige cirka 17 kilo ätbar mat per person. I skolan är den siffran något lägre men fortfarande alldeles för hög – cirka nio kilo per elev och år.

Ungdomarna i Tappströmsskolan som skrivit insändaren menar att om maten skulle vara mer smakrik, varierad och med bättre konsistens så skulle de äta mer och slänga mindre. Men det är inte bara maten i sig som spelar in i deras matbeteende. Även pressade scheman, korta raster och långa dagar ställer till det.

– Ibland har vi bara en halvtimmes lunch och då hinner man inte riktigt njuta av maten. Då kanske det blir så att man lägger på för mycket mat för att man är rädd att inte hinna stå i kö en extra gång. Och så åker den där extra maten i soporna för att man faktiskt ändå blev mätt eller inte hann äta upp för att man var tvungen att springa till nästa lektion, säger Anna Köhler som går i årskurs 8.

My Berensson berättar att de dagar som det slängs mest mat är de dagar då det servereras den typ av mat som de allra flesta elever uppskattar mest.

– Det är när vi serverar taco, pannkakor eller spagetti och köttfärssås som vi har störst matsvinn. Det handlar ofta om att man tycker så mycket om det och därför lassar på lite extra och så orkar man kanske inte äta upp allt.

Hur ska man då komma till rätta med matsvinnsproblemet? Här diskuterar både ungdomarna och My Berensson och Frida Tamker en stund och kommer sedan fram till att det, som i det mesta, handlar om information. Ungdomarna bekräftar också att man inte pratar så mycket om mat utom kanske just i matsalen.

– Och då handlar det mest om vad det är för mat just den dagen och om man gillar den eller ej. Vi pratar inte så mycket om klimatet eller att inte slänga mat, säger Izabella Brighenthi som också går i årskurs 8.

Innan pandemin fanns 

något som kallas ”Matrådet” på skolan. Tanken med det var att det skulle vara länken mellan eleverna och skolans kök om frågor som gäller just mat. Att ta upp det sammanhanget igen tror alla inblandade på.  

– Det är ett bra sätt att nå ut, inte bara till de som är intresserade av matfrågan utan här kan även vi som kommun gå in och göra en mer utförlig enkät om vad eleverna efterfrågar. Vi finns till för alla barn och ungdomar och skolmaten är ett viktigt inslag i deras vardag så därför är det viktigt att fånga upp de synpunkter som finns. Vi tar med oss det ungdomarna sagt idag. Lagar vi god mat så minskar vi matsvinnet, avslutar Frida Tamker.

MARIA  FORSLUND