Tre år kvar på Ekerös koldioxidbudget

Fortsätter utsläppen på Mälaröarna på samma sätt som de senaste åren når kommunen inte målet i Paris-avtalet. Koldioxidbudgeten spricker 2025, enligt beräkningar från Klimatkollen. 

2020 släppes 39 432 ton koldioxid ut i Ekerö kommun enligt nya siffror från SMHI. Det är en minskning med 11 procent jämfört med året innan. I hela riket minskade utsläppen med nio procent under 2020. En del av det är förstås kopplat till pandemin, när de preliminära siffrorna för hela landet 2021 presenterades i mitten av juni noterades en åter en ökning, även om utsläppen fortfarande var lägre än 2019.

För att klara Parisavtalets mål på en temperaturökning väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grad, behöver koldioxidutsläppen begränsas. Och för Sveriges del har forskare vid Uppsala universitet räknat ut att det inte finns mer än 170 miljoner ton kvar om man ska hålla sin del av en budget som med 50 procents sannolikhet kan klara 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt spräcks budgeten om tre år och utsläppen skulle behöva minska med 21 procent årligen.

Uppsalaforskarnas koldioxidbudget har i sin tur delats upp kommun för kommun av föreningen Klimatbyrån som i samarbete med företaget Climate View och flera miljöorganisationer driver Klimatkollen.se.

Ekerö är en av 273 kommuner i landet som enligt Klimatkollen inte ser ut att klara sin del av Parisavtalet, baserat på utvecklingen de senaste fem åren. Utsläppen i Ekerö har alltså minskat de senaste fem åren, men enligt Klimatkollens beräkningar behöver de nu minska med 22 procent årligen. 

I Stockholms län är det fyra kommuner som ser ut att klara budgeten.

Sveriges klimatmål är formulerade på ett annat sätt och det finns ingen antagen nationell budget. Men däremot har flera kommuner och regioner på eget initiativ tagit fram lokala koldioxidbudgetar, baserade på Uppsalaforskarnas beräkningar.

– Det är ett första steg att informera sig om utmaningen. Många kommuner har höga ambitioner och det är en bra information till medborgarna och företag som man arbetar med. I nästa steg behöver man göra en konkret plan utifrån budgeten, en plan som man förstås måste revideras kontinuerligt, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Uppsala universitet, som också bland annat jobbar med Uppsalas och Enköpings Viable Cities-program och fortsätter:

– Det handlar om att man har med sig det här när man planerar nya stadsdelar, kollektivtrafik och vägbyggen. Man kan ställa krav när man upphandlar. 

– Sedan finns det sådant som kommunerna inte har rådighet över, som lokala industriers utsläpp, men här kan kommunen finnas med som spindeln i nätet. Ofta har kommunerna bra kontaktytor med näringslivet. 

Trafiken står för största utsläppen

Transporter står för de största utsläppen av växthusgaser i Ekerö kommun, men utsläppen minskar. Enligt de senaste scenarierna ser transportsektorns utsläppsmål ut att kunna nås 2030. 

Utsläppen av växthusgaser minskade,  precis som i riket i stort, i Ekerö kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 53 977 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 9 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom transportsektorn, som fortfarande är den största utsläppssektorn i kommunen trots en minskning på 4 575 ton.

Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin, något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin och transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.

Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 48 procent i Ekerö kommun. Störst minskning står uppvärming av bostäder och lokaler för – 38  769 ton 1990 jämfört med 1 945 ton 2020. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.

Räknar man alla växthusgaser står inrikes transporter för den största delen av utsläppen i Ekerö kommun. Det är inte ovanligt, i 188 av 290 kommuner är transporter den största utsläppskällan, i 104 kommuner står sektorn för över hälften av utsläppen och av Sveriges samlade utsläpp står transporter för en tredjedel. 2020 stod sektorn för 61 procent av alla utsläpp i kommunen eller 32 830 ton, vilket är en minskning med 27 procent sedan 2010.

I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget, som omfattas av utsläppshandeln, in. Om man räknar på det sättet har utsläppen i Ekerö minskat med 24 procent sedan 2010, vilket är långsammare än i riket i stort.

Efter transporter står jordbruket för störst utsläpp av växthustgaser i Ekerö kommun, 10 461 ton eller 19 procent av utsläppen. Det är också en sektor där utsläppen legat relativt still i Sverige de senaste tio åren, medan de ökat något i Ekerö.

– Vi har också haft en viss produktionsökning inom jordbruket och vi har en relativt effektiv produktion, men jordbruket är en utmanande sektor, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

– Samtidigt som vi vill får ner utsläppen vill vi ha en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Traktorer och arbetsredskap som används i jordbruket räknas in under arbetsmaskiner tillsammans med andra arbetsredskap. Sektorn stod för 4 191 ton eller 8 procent av utsläppen i Ekerö kommun i 2020. Det är en minskning med 12 procent sedan 2010.

– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner framöver och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist.

Precis som inrikes transporter står industrin för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Men de utsläppen är betydligt mer ojämnt spridda över landet. 70 procent av utsläppen av växthusgaser från industri släpps ut i tio kommuner och i riket har utsläppen minskat med 28 procent sedan 2010. Industrin står för en väldigt liten del av utsläppen i Ekerö kommun, 2020 släpptes 260 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen. Utsläppen har minskat med 68 procent jämfört med 2010.

Mest industriutsläpp i Stockholms län skedde i Nynäshamns kommun under 2020, som tillhör den tredjedel av kommuner i landet som har största industriutsläpp.   

Kommunen kommenterar:

Joakim Bergsten, miljöstrateg på Ekerö kommun kommenterar de nya siffrorna från Klimatkollen: 

– Det är tydligt att vi i Ekerö precis som i de flesta andra kommuner i Sverige behöver göra mer för att minska vår klimatpåverkan. Vi som kommun kan inte göra allt, men vi kan och måste göra mer än idag för att Sverige ska kunna nå målen i Parisavtalet. 

–Just nu arbetar vi i Ekerö kommun med att organisera och systematisera vårt hållbarhetsarbete för att få bättre koll på vilka åtgärder som redan görs och vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Vi har precis lanserat en ”miljöbarometer” på vår hemsida för att tydliggöra kommunens miljö och klimatarbete. Under hösten har vi också inlett ett arbete med att ta fram en hållbarhetspolicy för kommunen, i hållbarhetspolicyn kommer klimatpåverkan vara en viktig del.

 – Det finns idag inga planer på att ta fram en egen lokal koldioxidbudget för Ekerö kommun, men vi håller såklart koll på utvecklingen i den regionala koldioxidbudgeten och andras uträkningar som till exempel Klimatkollen. 

– De politiker som kommer styra kommunen kommande mandatperiod ska arbeta fram nya hållbarhetsmål för mandatperioden vilket kommer kunna bidra till ett ökat fokus på hållbarhet. Tydliga lokala mål kring minskad klimatpåverkan skulle skapa bättre förutsättningar för ett ökat tempo i det lokala klimatarbetet, avslutar Joakim Bergsten.

Läs mer om ”Miljö-barometern” i artikel på sid 20.