Vill bidra till utveckling  av ett hållbart samhälle

Vill bidra till utveckling av ett hållbart samhälle

Färingsö | MN kommer från och med nu bevaka det lokala näringslivet på Mälaröarna lite närmare. Här under vinjetten ”MN möter” låter vi Mälaröföretagare berätta om sin verksamhet och räcka över stafettpinnen till ett företag som de själva är nyfikna på. Först ut är Wiggeby jordbruk, som tog emot kommunens utmärkelse till ”Årets Ekeröföretag” 2019.

Hur länge har företaget funnits?

– Företaget grundades 1982 av nuvarande delägare Håkan Eriksson tillsammans med föräldrarna Gösta och Ingrid samt sin bror Stefan. De blev utlösta med tiden av Håkan och sin fru Teri Lee. Stefan Eriksson startade ett eget entreprenadföretag 1993 inom schaktmaskiner, Steffes Schakt AB, som har sitt säte på Wiggeby Gård.

Hur många anställda har ni?

– I dagsläget arbetar minst 16 personer på heltid i verksamheten 

Berätta om er verksamhet?

– Vi vill bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Det gör vi genom att erbjuda kvalitetsprodukter från våra jordbruks- och återvinningsverksamheter producerade med metoder som är hållbara och gynnar samhällets kretslopp.

– Vi har två driftsgrenar, där jordbruket är den ena och den andra grenen är återvinning, sortering och entreprenader. Spannmåls- och vallodling är på över 1000 ha mark här på Färingsö.  Vi odlar vall, oljeväxter, höstvete, ärter och korn. Vallen är främst till hästfoder som så småningom blir hästgödsel. Vi är en av de stora aktörerna i Stockholmstrakten där vi har cirka 100 container stående på stallar som inte har egna spridningsmöjligheter. Hästgödselhanteringen bygger på att container hyrs ut till stallar och sedan byts ut när de är fulla. Ungefär  hälften av den mottagna hästgödseln sprids på åkermark och resten går genom hygienseringstrumman och blir råvara till jordtillverkning.  Återvinningsverksamheten inkluderar till exempel denna godkända hygieniseringsanläggningen, men också kompostering av trädgårdsavfall från växthus i kommunen och återvinningscentraler i Västerort. Vidare så sker tillverkning av anläggnings- och planteringsjord samt odlingssubstrat baserat på biokol. Därtill kommer hantering och krossning av stubbar och ris.

Hur ser ägarstrukturen ut?

– Wiggeby Jordbruk AB är idag ett dotterbolag till Wiggeby Invest AB. I företaget är vi fyra delägare med olika stora ägandedelar i bolaget, Håkan och Teri Lee Eriksson, Jonas Andersson och Jonas Östlund. 

Hur har verksamheten utvecklats sedan starten?

– Sedan starten 1982 hade det till en början alltid varit slaktsvin på gården. Detta upphörde 2004 efter en dålig lönsamhet i branschen och med mycket kapitalbindning i att renovera upp anläggningen som behövdes för att kunna fortsätta.

– Entreprenad inom både jordbruk och anläggning har alltid funnits med i bakgrunden, allt från snöröjning till anläggning av enskilda avlopp med mera.

– Hästfoder har vuxit in i företaget sedan 22 år tillbaka och är idag den näst största enskilda grödan vi odlar. Hästgödsel har därefter kommit med som en bra resurs när stallgödseln försvann från grisarna och är därmed en utmärkt fosforkälla till jordbruket.

– Stallgödseln från hästverksamheterna i och runt kranskommunerna till Ekerö förser idag cirka 40 procent av fosforbehovet till vår jordbruksverksamhet. De gamla grisstallarna är idag ombyggda till lagerlokaler för uthyrning.      

Vad utmärker er?

– Det är engagemanget för att lösa problem som uppstår och göra något bra av det och dessutom få det hållbart både ekonomiskt och klimatmässigt.

– Vi vill visa att det går att driva ett konventionellt lantbruk som tar hänsyn till miljön med hjälp av den enorma teknikutveckling som fortlöper inom branschen idag. Viktigt är också att dra nytta av och lyssna på ny forskning som ständigt kommer fram.

Hur ser era framtidsutsikter ut och vilka utmaningar står ni inför?

– Framtidsutsikterna ser spännande ut de kommande åren med en stor efterfrågan på våra produkter och tjänster med en ständigt växande kundkrets. Sedan har vi lite nya idéer och försök på gång med nya proteingrödor för livsmedelsprodukter för humankonsumtion som är väldig spännande.

– Våra utmaningar idag är att vi på sikt kanske kommer att växa ur vår återvinningsanläggning, med tanke på hur mycket det har vuxit sedan start. Transporter ut till våra öar är i dagsläget ganska ansträngda med tanke på köerna och hur vägnätet ser ut runt omkring oss.

– Det är också alltid en prövning att se till att verksamheten uppfyller lagar och krav från myndigheter som ständigt blir hårdare och krångligare, men det är bara att vara lösningsorienterad. En annan sak är nedskräpningen från trafikanterna till och från återvinningen i Skå. Det finns en hel del att önska där. Skräpet blåser av från släpkärrorna och detta skräp hamnar på våra åkrar och in i fodret till våra djur.    

Hur vill ni se Mälaröarna utvecklas framöver?

– Vi ser gärna att Mälaröarna utvecklas i lagom takt med förstånd för den kulturhistoriska miljö vi befinner oss i. Att man bygger på platser där man i första hand inte kan producera livsmedel eller energi till samhället och där bebyggelse hålls ihop med redan befintlig. Det ska smälta in i miljön. Det pratas ofta om stadsbygd eller landsbygd, men vi menar att vi befinner oss mittemellan stad och land och det ska vi värna om.  Vi ser fram emot att medborgare i Ekerö kommun utvecklar sin förståelse för vilken viktig roll lokal produktion och tillhandahållande av tjänster av alla slag bidrar till hållbara samhällen där vitala jordbruk är motorn i kretsloppen.

Till sist, vilket företag i kommunen vill ni läsa om i tidningen?

– Menhammar Stuteri.

Läs också