Barn- och utbildningsnämnden godkände verksamhetsredovisning och behandlade remiss om elevhälsa

Nämnden godkände verksamhetsredovisningen för första kvartalet, beslutade att inte lämna remissvar om elevhälsa, och avslog en motion om naturbruksgymnasium. Dessutom antogs en ny informationshanteringsplan och reviderad delegationsordning.

Verksamhetsredovisning visar underskott första kvartalet men positivt helår

Nämnden godkände verksamhetsredovisningen för januari till mars. Utfallet för perioden visar ett negativt resultat på 2,2 miljoner kronor med en nettokostnad på 264,8 miljoner kronor jämfört med budgeterad nettokostnad på 262,6 miljoner kronor, vilket motsvarar en avvikelse på 0,8 procent. Intäkterna översteg budget med 1,0 miljon kronor medan kostnaderna översteg budget med 3,2 miljoner kronor.

Förvaltningen redovisar överskott på 3,1 miljoner kronor med lägre volymer och lägre kostnader främst för skolskjutsar. Samtidigt visar övriga centrala enheter och verksamheter i egen regi underskott på 5,3 miljoner kronor. Detta beror på färre elever inom flera enheter med lägre eleversättning som följd, samtidigt som personalkostnaderna varit högre än budgeterat. Kostnaderna för tilläggsbelopp och BBSS har överstigit budget och statsbidragsintäkter för yrkesvux har släpat efter och registrerats i april.

Helårsprognosen bedöms ge ett positivt resultat på 2 miljoner kronor jämfört med budget. Förvaltningen visar överskott på 8,2 miljoner kronor med färre elever i verksamheterna samt lägre kostnader för skolskjutsar. Övriga centrala enheter och verksamheter i egen regi beräknas ge ett underskott på 6,2 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner kronor avser centrala enheter och 5,1 miljoner kronor verksamheter som bedrivs i egen regi. Anpassning av organisationen utifrån lägre volymer fortgår.

Grundskolornas möjligheter att nå ekonomi i balans påverkas negativt av minskande elevantal, vilket medför sämre delningstal och färre elever per klass. Birkaskolans utökade kapacitet och successiva mottagande av fler elever skapar osäkerhet för de kommunala skolorna under uppbyggnadsfasen. Det är svårt att förutse vilka skolor som kommer att få minskat elevantal till följd av övergångar till Birkaskolan.

Effektmålet inom målområde 1 att barnen ska må bra och lyckas i skolan bedöms som i hög grad uppfyllt. Tre av nämndens nämndmål bedöms som i hög grad uppfyllda, ett bedöms som delvis uppfyllt. Mätvärden för nämndens indikatorer har ännu inte inkommit för 2026. Arbetet med verksamhetsbesök för resultatdialoger med elever, personal och skolledning har påbörjats.

För målområde 1 har 17 kommunövergripande uppdrag tilldelats nämnden. Utöver dessa har nämnden specifikt upprättat fem uppdrag som fokusområden för 2026. 19 av uppdragen har påbörjats, och flertalet är fortlöpande uppdrag från föregående år. Två uppdrag är ännu inte påbörjade men har planerad uppstart. Ett uppdrag bedöms som avklarat under föregående år. Prognosen är att samtliga uppdrag ska kunna avklaras vid årets slut.

Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt yttrande där de kritiserade majoritetens hantering och menade att verksamheten präglas av svag kostnadskontroll, långsam anpassning till demografiska förändringar och eskalerande stödinsatser som inte ger tillräcklig effekt i kunskapsresultat och närvaro.

Underlag till mål och budget för 2027 godkändes

Nämnden godkände underlag till mål och budget för 2027 med utblick mot 2028 och 2029. Underlaget har tagits fram som ett led i kommunens budgetprocess och innehåller förslag till särskilt relevanta verksamhetsområden och strategiska prioriteringar. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.

Ledamöter från Sverigedemokraterna och Moderaterna deltog inte i beslutet.

Remissvar om elevhälsa avslogs efter omröstning

Nämnden beslutade efter omröstning att inte godkänna förvaltningens förslag till remissyttrande på betänkandet En förbättrad elevhälsa och att inte lämna det som svar på remissen. Omröstningen resulterade i fem ja-röster och sex nej-röster.

Förvaltningen hade i sitt förslag sett positivt på att betänkandet lägger vikt vid att elevhälsan är en viktig instans ur ett folkhälsoperspektiv och att förtydliga uppdrag, syfte och införa föreskrifter leder till en mer likvärdig elevhälsa. Samtidigt såg förvaltningen utmaningar med ett utökat uppdrag där det läggs till en vårdnivå med att behandla lättare fysiska och psykiska besvär. Förvaltningen befarade att införande av ytterligare en nivå av psykiska besvär skulle leda till att elever bollas mellan olika instanser i större utsträckning och riskerar hamna mellan stolarna.

Kristdemokraterna lämnade ett särskilt yttrande där de menade att remissvaret i vissa delar speglar ett alltför defensivt förhållningssätt vilket riskerar att befästa nuvarande situation och hindra angelägen utveckling. De betonade att regeringen och Kristdemokraterna vill tydliggöra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka elevhälsans vårduppdrag och garantera att elever får tillgång till elevhälsans professioner.

Moderaterna lämnade ett särskilt yttrande där de uttryckte att de hellre hade sett att utredningen återinfört skolhälsovården och gjort den till en del av regionernas primärvård med ett tydligt medicinskt uppdrag och rätt kompetens på plats i skolan. De menade att detta skulle avlasta lärare och rektorer från ett ansvar de inte är utbildade för. Moderaterna kritiserade att elevhälsans vårduppdrag inte återupprättas i utredningen och att läkarkompetens saknas i förslaget.

Motion om naturbruksgymnasium avslogs

Nämnden föreslog kommunfullmäktige att avslå en motion från Sverigedemokraterna om att starta ett naturbruksgymnasium på Mälaröarna. Motionärerna hade yrkat att kommunen skulle utreda intresset för ett naturbruksgymnasium och ta fram en plan för uppförande av ett sådant gymnasium.

Majoriteten motiverade sitt avslagsförslag med att kommunen har en lagstadgad skyldighet att lämna upplysningar om det behövs för en etablering, men ingen juridisk rådighet att besluta att en privat aktör ska etablera sig inom kommunen. Enligt skollagen är det aldrig kommunen som beslutar om etablering av fristående skolor. Beslut om godkännande och rätt till bidrag för dessa fattas av Skolinspektionen.

Majoriteten redogjorde för att en friskoleaktör med naturbruksgymnasieinriktning under mandatperioden sonderat terrängen för att etablera ett fristående naturbruksgymnasium på Färingsö. Efter sina sonderingar bedömde aktören att förutsättningarna inte fanns för att fullfölja planerna.

Förvaltningen hänvisade i sitt underlag till en omfattande undersökning som genomfördes 2022 avseende eventuellt uppstartande av gymnasieskola. Undersökningen visade att elever i kommunen primärt valde högskoleförberedande program, varav ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet var de två mest populära utbildningarna. Av yrkesprogrammen hade el- och energiprogrammet flest elever, följt av naturbruksprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet.

Förvaltningen belyste att uppbyggnad av ny gymnasieskola är kostsamt under uppbyggnadstiden då man fyller på med ny årskurs per år. Om klasserna inte fylls redan från årskurs 1 kommer underskottet att följa med i tre år. Förvaltningen noterade att uppstartande av yrkesgymnasium med naturbruksprogram skulle gynnas av att placeras i lämpligt område där djur och natur finns nära och tillgängligt, vilket skulle innebära att gymnasiet eventuellt skulle behöva erbjuda internat och logi för elever som söker sig dit.

Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Informationshanteringsplan antogs

Nämnden antog en ny informationshanteringsplan som ersätter dokumenthanteringsplan antagen 2018. Enligt arkivlagen ska myndigheter ansvara för att redovisa och beskriva sin information, sina allmänna handlingar och sina arkiv. Informationen ska vara strukturerad så att den kan återsökas och förstås i sitt sammanhang under hela sin livscykel, inklusive efter arkivering.

Informationshanteringsplanen har utformats i enlighet med kommunstyrelsens instruktion och baseras på kommunarkivets mallar och anvisningar. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig arkivvård samt att uppfylla gällande lagstiftning och kommunens styrdokument inför överlämnande av handlingar till kommunens arkivmyndighet.

Reviderad delegationsordning antogs

Nämnden antog en reviderad delegationsordning som ersätter delegationsordning beslutad i december 2025. Förvaltningen har gjort en översyn av nämndens delegationsordning och föreslagit ett antal ändringar. Ett tillägg gjordes att titeln administrativ samordnare förtydligas till administrativ samordnare för gymnasiefrågor.

Årets pedagog – Årets team – Årets insats 

Nämnden beslutade att tilldela priset för Årets pedagog till två personer, priset för Årets team till två personer, och priset för Årets insats för trygghet, likabehandling och motverkande av diskriminering och kränkande behandling till en person. Mottagarna av pris har nominerats av vårdnadshavare, elever och personal och därtill har nämndens presidium nominerat kandidater. Priserna ska delas ut i samband med nämndsammanträdet i juni.

Läsårsdata för 2027 och 2028 antogs

Nämnden antog läsårsdata för kommunens skolor för läsåret 2027 och 2028. Förvaltningen har tagit fram förslag på läsårsdata som nu ska gälla för kommunens grundskolor.

Information och anmälningar

Nämnden fick information om resultat från skolansökan och om pågående arbete inom central elevhälsa.

Nämnden noterade anmälningar för kännedom, bland annat anmälan om kränkande behandling till huvudman för mars 2026 samt redovisning av delegationsbeslut.

Förvaltningschefen informerade om att tre slutkandidater finns till rektorstjänsten vid Träkvistaskolan och att referenstagning pågår. Information till personal och vårdnadshavare lämnas efter genomförd MBL-förhandling. En ny rektor tillträder vid Tappströmsskolan den 1 juni. Förvaltningschefen påminde om vikten av att hantera e-postmeddelanden som innehåller känsliga personuppgifter med försiktighet. Nio nya seniorer har rekryterats inom ramen för Seniorer i skolan.

Artikeln är delvis framtagen med stöd av AI.