Fler äldre fastnar i skulder

Bakom utvecklingen finns flera förklaringar och kommunen uppmanar den som har ekonomiska problem att söka hjälp tidigt.

Allt fler äldre söker skuldsanering hos Kronofogden. Sedan 2023 har antalet ansökningar från personer över 65 år ökat med 22 procent i landet. Bland unga går utvecklingen åt motsatt håll. I åldersgruppen 18 till 30 år har ansökningarna minskat med 32 procent under samma period.

På Mälaröarna syns en liknande skillnad mellan åldersgrupperna när man tittar på hur många som har skulder registrerade hos Kronofogden. Antalet skuldsatta över 65 år har ökat från 64 personer 2023 till 83 personer 2025 medan antalet skuldsatta mellan 18 och 25 år minskat från 31 till 16 personer.

Daniel Kinnerup, presssekreterare på Kronofogden, berättar att myndigheten får flera olika förklaringar när de pratar med äldre om deras ekonomiska situation.

– När vi pratar med gruppen över 65 år säger många att matpriserna har ökat och att pensionen inte hänger med.

Men det finns också andra vägar in i skuldsättning. Kronofogden har uppmärksammats på fall där äldre har registrerat sig för digital post och senare tagit bort appen, utan att avregistrera sig från själva tjänsten. Följden kan bli att fakturor fortsätter att skickas digitalt utan att personen ser dem.

– Då hinner påminnelseavgifter och andra kostnader läggas till innan skulden når oss, utan att personen känner till det.

Att antalet skuldsatta unga på Mälaröarna samtidigt har minskat kan enligt Daniel Kinnerup ha flera orsaker. Han pekar bland annat på förändringar i det ekonomiska läget.

– Inflationen har dämpats och räntorna sänkts, vilket kan ha gett hushållen något mer utrymme i plånboken.

En annan möjlig förklaring som han lyfter är lagändringen 2020, som innebär att kreditköp inte får vara förvalt betalningssätt utan att direktbetalning ska vara förstahandsalternativet.
När skulder väl hamnar hos Kronofogden finns det sällan en enda förklaring. Gemensamt är ofta att marginalerna redan från början är små.

– Det kan handla om sjukdom, arbetslöshet, separation eller ökade boendekostnader. Många väntar också för länge med att agera, vilket gör att skulderna hinner öka.

För personer vars skulder blivit så stora att de inte kan betalas tillbaka inom överskådlig tid kan skuldsanering vara en möjlighet. Kronofogden gör då en bedömning av den skuldsattes situation och tittar även på vad personen själv har gjort för att försöka hantera skulderna.

– Den som är skuldsatt ska ha gjort ansträngningar, utifrån sina förutsättningar, för att försöka betala på sina skulder och medverka i vår utredning. Vi tar även hänsyn till hur och varför skulderna uppkommit, säger Daniel Kinnerup.

Samtidigt som Kronofogdens statistik visar att fler äldre Mälaröbor har skulder registrerade hos myndigheten syns inte samma utveckling hos kommunens budget- och skuldrådgivning. Där är andelen äldre som söker hjälp så liten att det inte går att säga att gruppen har blivit fler.

– Den åldersgrupp som främst kontaktar oss är personer mellan 40 och 50 år. Vi ser däremot att färre yngre personer söker kontakt, säger Lina Lund, enhetschef på enheten för ekonomiskt bistånd.

Totalt sett har både antalet personer som söker hjälp och fördelningen mellan åldersgrupperna varit ungefär desamma under de senaste åren. Kommunen har dock sett en mindre ökning av antalet rådsökande sedan en e-tjänst infördes, där den som behöver hjälp kan lämna sina kontaktuppgifter och beskriva sina frågor.

Lina Lund menar att e-tjänsten har gjort det lättare att ta steget och kontakta rådgivningen, framför allt för den som har svårt att ringa under telefontiden.

Hon ser flera återkommande orsaker till att människor som vänder sig till kommunen har fått ekonomiska problem.

– Den främsta anledningen till att skulder uppstår är förändringar i hushållets inkomster, exempelvis vid pension, skilsmässa eller arbetslöshet, men även vid företagskonkurs. En stor andel av skulderna är också konsumtions- och kreditskulder.

När Ekerös budget- och skuldrådgivare diskuterar med kollegor i andra kommuner i länet ser de att fler Mälaröbor söker hjälp i ett tidigare skede.

– I ungefär hälften av kontakterna räcker det med en enklare rådgivning per telefon, medan resterande bokar tid för en fördjupad rådgivning, säger Lina Lund.

Hjälpen kan se olika ut beroende på situationen. Budget- och skuldrådgivaren kan gå igenom ekonomin och hjälpa till att lägga en budget, prioritera skulder och nödvändiga utgifter samt stötta i kontakten med fordringsägare och myndigheter.
Den som behöver skuldsanering kan också få stöd genom den processen.
Lina Lunds råd är att inte vänta med att söka hjälp.

– Våga fråga och våga be om hjälp. Vi finns här för att hjälpa till med råd och vägledning. Ju tidigare man tar itu med problemen, desto lättare brukar de vara att lösa eller hantera.

För den som har svårt att få ekonomin att gå ihop är kommunens första råd att prioritera hyra och el, därefter mat och andra nödvändiga levnadskostnader. Nya krediter och snabblån bör undvikas. Det är också viktigt att öppna posten, agera snabbt på krav och kontakta fordringsägare om betalningsproblem uppstår.