Högre elpriser än i september i fjol: Här är läget på elmarknaden på Ekerö
ELMARKNADEN | Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, större import än export under 23 timmar och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna ökade på Ekerö i september
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i september i elområde 3 som Ekerö tillhör. Månadspriset var 87 öre per kilowattimme, vilket är 20 öre dyrare än i augusti. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i september 2025 – kostade en kilowattimme 52 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 74 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE1 – är relativt stor, som mest har det skiljt 287 öre.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i september på Ekerö inträffade mellan klockan 19 och 20 den 22 september, då kostade en kilowattimme i snitt 337 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området −2 öre. Under september var timpriset negativt under 4 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september
Under september förbrukades det ungefär 9 400 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var september varmare än normalt.
Den 17 september konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 25 september.
3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 44 procent av elproduktionen under september från vattenkraft, medan omkring 27 procent kom från vind och 24 procent kom från kärnkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juli 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Ringhals 3 och 4 är avställda för revisionsarbeten och sedan 6 september genomgår även Forsmark 1 revision.
Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i september. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon september-månad och är omkring 300 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−6,2 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.
4. Export och import: Mer import än export under 23 timmar i september
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under september importerade Sverige mer el än man exporterade under 23 timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.
Under september exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från CTA|NO.
Artikeln är skriven i samarbete med Newsworthy.
