Hot och våld ökar i landets skolor

På Mälaröarna syns däremot ingen generell ökning, enligt kommunen. Samtidigt beskriver en rektor hur hot och våld har eskalerat under hennes år i skolans värld.

Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket med koppling till hot och våld i grund- och gymnasieskolan har ökat från 638 år 2016 till 1 265 förra året, enligt statistik som Nyhetsbyrån Siren tagit del av. Hittills i år har omkring 800 händelser rapporterats.
Arbetsmiljöverket betonar samtidigt att det inte går att avgöra om ökningen beror på att hot- och våldshändelser faktiskt blivit fler eller på förändringar i rapportering och anmälningsbenägenhet.

Mälaröarnas Nyheter har därför frågat kommunen och rektorer på flera av kommunens skolor hur bilden ser ut lokalt.
Kommunen ser ingen generell ökning. Händelser kring hot och våld dokumenteras och följs upp på respektive skola och underlaget ingår i kommunens uppföljning. Däremot finns ingen separat sammanställning av samtliga sådana händelser på huvudmannanivå.
Johanna Frisk, verksamhetschef för skola och förskola, uppger att kommunen i sin uppföljning inte ser någon generell ökning av hot och våld i skolorna.

– På enskilda skolor kan antalet anmälningar variera mellan olika perioder. När vi ser en ökning följer skolan och kommunen upp vad som ligger bakom och vilka insatser som behöver göras.

Hon berättar att kommunen inte redovisar vilka enskilda skolor det gäller, eftersom ett litet antal händelser kan vara kopplade till enskilda individer. Ett ökat antal anmälningar kan också bero på att skolan blivit mer noggrann med att anmäla händelser.
Kommunen har en gemensam mall för krisplan och arbete med hot och våld, samtidigt som det finns rutiner på varje skola och förskola. Som en del av kommunens generella säkerhets- och krisberedskap fick all personal i början av förra terminen även utbildning av polisen i PDV – pågående dödligt våld.

Det förebyggande arbetet sker också genom skolornas elevhälsoteam och, när det finns behov, i nära samarbete med vårdnadshavare. Det centrala elevhälsoteamet har en krisgrupp som erbjuder skolorna workshoppar, utbildningar och kompetensutveckling i att möta utmanande elever. Kommunen samarbetar även med socialtjänsten och kan erbjuda familjer råd och stöd i skolan.

Johanna Frisk lyfter framför allt det dagliga arbetet ute på skolorna.

– Det viktigaste arbetet sker varje dag i relationsarbetet med och av våra pedagoger. Att barnen känner sig sedda och trygga i våra skolor och förskolor samt får lära sig om sina känslor, känsloreglering, utveckla sin sociala kompetens och lära sig samarbeta med andra. Det arbetet påbörjas redan i förskolan.

TAPPSTRÖMSSKOLAN

”Hot och våld har eskalerat”

Åsa Killander Isaksson, rektor på Tappströmsskolan, känner igen den nationella bilden utifrån sina många år i skolans värld. Efter 18 år som rektor beskriver Åsa Killander Isaksson en stor förändring. Hon beskriver att konflikterna tidigare kunde handla om att personal blev ifrågasatt av vårdnadshavare.

– Idag känner sig skolpersonal mer rädda och oroliga än tidigare. Hot och våld har eskalerat enormt fort.

Däremot kan hon inte säga hur utvecklingen sett ut specifikt på Tappströmsskolan eftersom hon tillträdde sin tjänst där den 1 juni. Hon beskriver skolan som trygg, med en professionell personalgrupp, en bra organisation för olika former av elevstöd och kunskap om vikten av relationellt arbete.

Arbetet med frågorna sker bland annat på arbetsplatsträffar, i samverkansgruppen och under elevhälsomöten.

– Vi pratar öppet och informativt under våra APT (red.anm: arbetsplatsträffar), i samverkansgruppen, under våra elevhälsomöten samt i samarbetet med kommunen och dess verksamhetschefer, säger Åsa Killander Isaksson.

TRÄKVISTA SKOLA

Kan inte bedöma utvecklingen på Träkvista skola

Även rektorn på Träkvista skola, Cecilia Tofftén, är ny i sin tjänst. Hon har arbetat på skolan i sju veckor och uppger att hon under den tiden inte upplevt hot och våld som ett problem. Hennes korta tid på skolan gör att hon inte heller kan uttala sig om hur utvecklingen sett ut det senaste året.

I det förebyggande arbetet hänvisar hon till skolornas planer mot kränkande behandling.

– Alla skolor har en plan mot kränkande behandling där både åtgärdande och förebyggande insatser finns. Dessa planer bygger på skollagen och de allmänna råd som finns.

BIRKASKOLAN

Ser ingen försämring på Birkaskolan

Johan Broman, rektor på Birkaskolan, känner till rapporteringen om den nationella utvecklingen men känner inte igen bilden på den egna skolan. Han upplever inte att hot och våld har blivit ett större problem och ser inte heller någon förändring till det sämre under de senaste åren.

– Vi hanterar situationer som uppstår direkt genom att utreda och vidta nödvändiga åtgärder. Vi arbetar förebyggande främst genom vårt värdegrundsarbete med barn, elever och personal.

Birkaskolans värdegrund bygger på begreppen delaktighet, respekt, utveckling och trygghet, som är en central del av vardagen på skolan. Elever från förskoleklass till årskurs 9 har livskunskap på schemat. Skolan har också ett trygghetsråd där personal och elever möts kring det förebyggande arbetet samt ett nära samarbete med Ung i Ekerö kommun.

UPPGÅRDSSKOLAN

Svårt att bedöma utvecklingen över tid

Anna Berglund, rektor på Uppgårdsskolan, är nytillträdd och har därför även hon svårt att jämföra utvecklingen på skolan över tid. Hennes övergripande bedömning är ändå att antalet hot- och våldssituationer inte har ökat på Uppgårdsskolan. Skolan arbetar strukturerat utifrån barn- och utbildningsförvaltningens rutiner kring hot och våld.

Under sina år som skolledare har hon däremot noterat en annan förändring.

– Personal upplever främst hotfulla situationer i kontakter med vårdnadshavare, inte med elever, säger hon.