Konsertbiljett berättigar inte till friskvårdsbidrag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att friskvårdsbidrag som används för att köpa konsertbiljetter inte är skattefritt. Domen innebär att en anställd som använder sitt friskvårdsbidrag till konsertbesök måste betala skatt på ersättningen.

Alla aktiviteter som främjar välbefinnandet kan inte klassas som skattefri friskvård, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, i en dom som innebär att en kvinna från Ekerö nekas friskvårdsbidrag för en inköpt konsertbiljett. Kvinnan hade i prövningen av skatterättsfrågan pekat på att livemusik har samma avstressande effekter som exempelvis massage, men kostnader för deltagande i kulturella evenemang ska bekostas helt ur egen ficka, anser HFD.

Bakgrund till målet

En anställd person övervägde att använda sitt friskvårdsbidrag, som arbetsgivaren erbjuder med upp till 5 000 kronor per år, för att köpa en konsertbiljett som kostar högst 1 000 kronor. Personen ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om detta skulle vara skattefritt.

Arbetsgivaren erbjuder alla anställda friskvårdsbidrag som en personalvårdsförmån. Avsikten med bidraget är att stödja hälsofrämjande och avstressande aktiviteter.

Skatterättsnämndens beslut

Skatterättsnämnden beslutade att ersättning från arbetsgivaren för inträde till musikkonsert ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Nämnden angav att annan friskvård än motion, för att vara skattebefriad, bör avse aktiviteter som primärt är inriktade på att främja en hälsosam livsföring i allmänhet eller motverka fysiska besvär och stress som kan påverka arbetet.

Enligt nämnden är det primära syftet med en konsert själva upplevelsen. Den påverkan på blodtryck och stressnivå som kan påvisas är endast sidoeffekter, varför bevistande av konsert inte är att jämställa med sådan friskvård som är skattebefriad.

Överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen

Den anställda överklagade beslutet och yrkade att arbetsgivarens bidrag till inköp av konsertbiljett skulle förklaras som en skattefri personalvårdsförmån. Som argument anfördes att forskning visar tydliga och mätbara hälsoeffekter av levande musik beträffande stress, ångest och socialt välbefinnande.

Skatteverket ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Domstolen konstaterade att huvudregeln är att förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare ska beskattas. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från denna huvudregel och bör tillämpas restriktivt.

För att ett konsertbesök ska vara en skattefri personalvårdsförmån krävs att det kan anses utgöra sådan annan friskvård än motion som avses i inkomstskattelagen.

Domstolen hänvisade till förarbeten som visar att det är en grundläggande förutsättning att arbetsgivarens subvention begränsas till vad som motsvaras av ett rimligt personalvårdsintresse, för att upprätthålla gränsen mot privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter.

Enligt domstolens mening bör kostnader för deltagande i kulturella evenemang, även med beaktande av att deltagandet kan ha positiva hälsoeffekter, hänföras till privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter.

Domen

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked. Ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett är därför inte en skattefri personalvårdsförmån.

Beskedet gäller för beskattningsåren 2025 till 2027 och är bindande för Skatteverket och allmän förvaltningsdomstol under giltighetstiden, under förutsättning att de omständigheter som beskedet grundats på fortfarande gäller och ingen författningsändring påverkar bedömningen.

Artikeln är skriven i samarbete med Siren.