Nya regler för fridlysta arter – 18 arter har rapporterats på Ekerö

Av de 18 fridlysta arter som har rapporterats i Ekerö kommun under de senaste två åren klassas en som akut hotad, tre som starkt hotade och två som sårbara i SLU Artdatabankens rödlista. Tio av dem har verifierats på Ekerö någon gång under de senaste 20 åren. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Saffransticka, som klassas som akut hotad i rödlistan, har rapporterats fyra gånger på Ekerö under de senaste två åren, senast i september 2026. Arten har inte verifierats här under de senaste 20 åren.

Av de arter som rapporterats i Ekerö kommun får en art strikt skydd, tre arter förstärkt skydd, tolv arter grundläggande skydd och två arter begränsat skydd med de nya reglerna. För arter med strikt skydd är det förbjudet att avsiktligt döda, fånga eller störa djuren och att plocka eller gräva upp växterna, och till skillnad från övriga kategorier finns inget undantag för pågående markanvändning.

Det är värt att notera att observationerna i Artportalen bygger på rapporter från användare, och att en art som inte har rapporterats ändå kan finnas i kommunen. Mängden observationer kan också påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Vissa arters observationer är också sekretessbelagda, vilket gör att de inte syns i Artportalen.

Igelkotten fridlyst för första gången

Totalt sett är omkring 240 arter och underarter i Sverige fridlysta med de nya reglerna, varav 49 får strikt skydd. Flera arter, 131 stycken, har inte varit fridlysta tidigare, även om de kan ha varit skyddade mot jakt eller plockning på andra sätt.

En av de mest kända nya arterna som blir fridlysta är igelkotten. Arten pekades ut som hotad i den svenska rödlistan 2025, där den klassas som sårbar. Nu får den förstärkt skydd, vilket är den näst starkaste klassificeringen.

Igelkotten har tidigare varit fredad mot jakt via jaktlagen, men får alltså nu ett skydd som även omfattar betydande störning samt skada på fortplantningsområden och viloplatser.

Igelkotten förekommer framför allt i kulturbygder i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten. Den är vanlig i villaområden, parker och trädgårdar, vilket gör att den blivit ett lätt offer för både gräsklippare och bilar. Den har också fått svårare att hitta mat på grund av användningen av insekticider i jordbruket. I dag uppskattas det att det finns omkring 30 000 individer i Sverige, men populationen minskar.

Igelkotten har rapporterats 108 gånger i Ekerö kommun under de senaste två åren, senast i maj 2026.

Andra arter som rapporterats i Ekerö kommun under de senaste två åren och som blir fridlysta för första gången är till exempel skärblad och tallharticka.

Samtidigt bedöms andra arter vara tillräckligt livskraftiga för att inte längre omfattas av fridlysning. Hit hör till exempel blåsippa och liljekonvalj.

– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Fridlysta arter i Stockholms län

I Stockholms län har 59 av de 238 fridlysta arterna rapporterats under de senaste två åren, varav sju klassas som akut hotade. Fyra av dem har verifierats i länet någon gång under de senaste 20 åren. Flest arter under de senaste två åren, 42 stycken, har rapporterats i Norrtälje kommun.

I Stockholm finns en fridlyst art som bara har rapporterats i en enda kommun i landet: stor tofsäxing (Norrtälje). Arten har rapporterats under de senaste två åren. Den har verifierade fynd.

Artikeln är skriven i samarbete med Newsworthy.