Socialnämnden får kritik för bristande dokumentation vid omplacering av LVU-placerade barn
JO | Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Socialnämnden i Ekerö kommun för bristande dokumentation vid omplacering av två syskon som vårdades enligt LVU. Nämnden får dock inte kritik för hur själva omplaceringen genomfördes.
Bakgrund till ärendet
Två syskon, födda 2018 och 2019, hade varit familjehemsplacerade enligt LVU hos ett par sedan de var nyfödda. Efter att familjehemsföräldern dömdes för brott inledde nämnden utredningar och beslutade den 26 juni 2023 att omplacera barnen till ett nytt familjehem. Beslutet verkställdes dagen efter. Vid omplaceringen hade barnen bott i familjehemmet i drygt fem respektive drygt fyra år.
Anmälan och kritik
Familjehemmets ombud anmälde nämnden till JO och kritiserade att barnen informerades om flytten först på plats på socialförvaltningens kontor, utan förberedelse, inskolning eller kontakt med det nya familjehemmet. Anmälarna menade att nämnden inte beaktat barnperspektivet eller principen om barnets bästa. Även nämndens hantering av ett överklagande kritiserades – det överlämnades till kammarrätten först flera månader efter att det lämnats in.
JO:s bedömning av omplaceringen
JO konstaterar att omplacering av barn som bott i samma familj sedan födseln är en mycket ingripande åtgärd. Barnen var fem och fyra år gamla och flyttades till okända personer utan föregående kontakt.
Nämnden och familjehemmet hade olika uppfattningar om möjligheten till inskolning. Enligt nämnden motsatte sig familjehemmet kraftigt omplaceringen, försökte påverka andra inblandade och följde inte uppgjord planering. Nämnden bedömde att familjehemmet skulle sabotera en inskolning och inte kunna ge barnen nödvändigt känslomässigt stöd.
JO tar inte ställning till om nämndens slutsatser var materiellt riktiga, men konstaterar att de grundades i konkreta omständigheter och barnens bästa. Därför riktas ingen kritik mot det praktiska genomförandet.
Kritik för bristande dokumentation
JO kritiserar dock nämnden för att övervägandena kring hur flytten skulle genomföras inte dokumenterades i barnens ärenden. Vid granskning av journalerna framgår inte tydligt varför nämnden ansåg att tillvägagångssättet – som är ett avsteg från normalfallet – var i linje med barnens bästa.
Generellt konstaterar JO att flera journalanteckningar upprättades i efterhand, ibland flera veckor senare. Vissa relevanta händelser, som möten med familjehemmet om omplaceringen, dokumenterades inte alls. På grund av dokumentationsbristerna går det inte att följa handläggningen på ett tillfredsställande sätt.
Hantering av överklagande
Gällande överklagandet av ett beslut om utlämnande av handlingar konstaterar JO att det kom kammarrätten till handa knappt sju månader efter att det lämnades in till nämnden, trots att nämnden uppgav att det skickades vidare redan efter två dagar.
Nämnden förklarade att de inte fick svarskvitto men att kammarrättens kansli bekräftade mottagande. När anmälarna i januari 2024 frågade vad som hänt uppdagades att överklagandet inte fanns hos kammarrätten, varför det skickades på nytt.
JO finner inte tillräckliga skäl för kritik mot nämnden i denna del, men påpekar att händelseförloppet inte framgår av journalanteckningarna. JO erinrar om vikten av att dokumentera även uppgifter som inhämtats per telefon.
Ärendet avslutas med kritik mot nämndens dokumentation men utan kritik mot själva genomförandet av omplaceringen eller hanteringen av överklagandet.
Artikeln är skriven i samarbete med Siren.
