Vallokal
(Foto: Fialotta Bratt, Valmyndigheten)

Då lockade M mer än fyra av tio väljare på Ekerö – här är partiernas bästa val genom tiderna

VAL | I förra valet fick Moderaterna 26 procent av rösterna på Ekerö. 2010, däremot, hade partiet mer än fyra av tio väljare av väljarna på sin sida. ✓ Partiernas bästa och sämsta resultat på Ekerö ✓ Parti för parti sedan 1973

Nyheter
Kommunen

Det var – som det oftast blir på Ekerö – Moderaterna som blev största parti i kommunfullmäktigevalet 2022. 26,1 procent av rösterna är dock det sämsta valresultatet för partiet på Ekerö sedan 1973. Annat var det i valet 2010, då Moderaterna fick 43,4 procent av rösterna. Det var det bästa valresultatet för något parti på Ekerö sedan 1973. Moderaterna har varit största parti i 13 av de senaste 15 valen.

I två val, 1973 och 1976, har Socialdemokraterna varit största parti på Ekerö. Sitt bästa val gjorde partiet 1973, med 32,3 procent. Senast fick S 21,7 procent av rösterna och var näst största parti.

LF annons
Partiernas bästa valresultat i kommunval på Ekerö
Parti Bästa valresultat Sämsta valresultat Resultat 2022 År i fullmäktige
Moderaterna 43,4 % (2010) 26,1 % (2022) 26,1 % 1973–2026
Socialdemokraterna 32,3 % (1973) 12,5 % (2010) 21,7 % 1973–2026
Centerpartiet 22,6 % (1973) 4,3 % (2010) 6,2 % 1973–2026
Liberalerna 15,7 % (1988) 6,6 % (1982) 8,9 % 1973–2026
Sverigedemokraterna 13,2 % (2022) 1,3 % (2006) 13,2 % 1994–1998 och 2010–2026
Miljöpartiet 11,4 % (2014) 3,8 % (1982) 5,6 % 1982–2026
Mälaröpartiet 10,4 % (2010) 5,4 % 2006–2026
Kristdemokraterna 9,0 % (2002) 0,8 % (1979) 7,0 % 1991–2026
Vänsterpartiet 5,3 % (1979) 0,8 % (1991) 3,2 % 1973–1991 och 1994–2026
Barn- och ungdomspartiet Mälaröarna 3,6 % (1994) 1994–1998
Ny Demokrati 2,8 % (1991) 0,5 % (1994) 1991–1994

Totalt har elva partier representerats i kommunfullmäktige på Ekerö sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen. Ekerö var också en av de 162 kommuner där Ny Demokrati kom in i fullmäktige 1991. Som mest fick partiet 2,8 procent av rösterna på Ekerö.

Sverigedemokraterna (13,2 procent) gjorde sitt bästa val hittills på Ekerö förra valet. Centerpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1973, när 22,6 procent röstade på partiet – att jämföra med 6,2 procent senast.

Vidare fick Liberalerna (då Folkpartiet) 15,7 procent i valet 1988 (8,9 procent senast); Miljöpartiet 11,4 procent i valet 2014 (5,6 procent senast) och Mälaröpartiet (då Öpartiet) 10,4 procent i valet 2010 (5,4 procent senast). Kristdemokraterna var som störst i kommunen 2002 (9 procent då, 7 procent senast) och Vänsterpartiet i valet 1979 (5,3 procent/3,2 procent).

I dagens fullmäktige är det Mälaröpartiet som inte är ett riksdagsparti, men tidigare har Barn- och ungdomspartiet Mälaröarna (1994–1998) haft mandat. Som bäst hade partiet 3,6 procent av rösterna 1994.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Stockholms län
Kommun V S MP C L KD M SD
Botkyrka 10,8 %
(2022)
52,3 %
(1982)
10,3 %
(2014)
22,4 %
(1973)
13,7 %
(2002)
8,2 %
(2018)
24,8 %
(1991)
12,4 %
(2022)
Danderyd 3,8 %
(1979)
20,1 %
(1973)
5,9 %
(2014)
23,4 %
(2018)
20,1 %
(2002)
9,7 %
(2018)
52 %
(1982)
5,7 %
(2018)
Ekerö 5,3 %
(1979)
32,3 %
(1973)
11,4 %
(2014)
22,6 %
(1973)
15,7 %
(1988)
9 %
(2002)
43,4 %
(2010)
13,2 %
(2022)
Haninge 8,6 %
(1998)
47,2 %
(1982)
8,5 %
(2014)
25,6 %
(1973)
15 %
(1988)
6,3 %
(1998)
33,3 %
(2010)
18,9 %
(2022)
Huddinge 9,8 %
(2022)
44 %
(1982)
9,3 %
(2014)
26 %
(1973)
13,8 %
(1976)
6,4 %
(1998)
34,1 %
(2010)
12,6 %
(2022)
Järfälla 10,7 %
(2022)
48,7 %
(1985)
8,7 %
(2014)
20 %
(1973)
16,1 %
(2002)
9,1 %
(1998)
34,4 %
(2010)
12,4 %
(2018)
Lidingö 5,9 %
(1979)
21,6 %
(1973)
7,1 %
(2014)
17 %
(2014)
19,2 %
(2002)
6,3 %
(2018)
43,7 %
(1998)
5,9 %
(2018)
Nacka 8,7 %
(1979)
37 %
(1982)
11,1 %
(2014)
16,6 %
(1973)
16,4 %
(2002)
6,8 %
(1998)
46,3 %
(2006)
7,7 %
(2018)
Norrtälje 7 %
(1998)
43 %
(1982)
7,7 %
(2014)
28,5 %
(1976)
10,4 %
(1985)
5,6 %
(1998)
33,1 %
(2010)
19,2 %
(2022)
Nykvarn 5,1 %
(1998)
33,4 %
(1998)
7 %
(2010)
7 %
(2018)
11,7 %
(1998)
2,9 %
(2002)
22,4 %
(2022)
19,9 %
(2022)
Nynäshamn 11,1 %
(1998)
52,9 %
(1982)
12,8 %
(1985)
23,9 %
(1973)
10,5 %
(2002)
7 %
(1998)
30 %
(2010)
17,8 %
(2022)
Salem 7,7 %
(1998)
37,2 %
(1982)
7 %
(2014)
15,8 %
(1982)
14,6 %
(1991)
6,5 %
(1998)
45,7 %
(2006)
11 %
(2022)
Sigtuna 7 %
(1998)
46,4 %
(1982)
5,9 %
(2014)
23,4 %
(1973)
12 %
(1973)
5,5 %
(1998)
32,4 %
(2018)
13,8 %
(2022)
Sollentuna 6,1 %
(2022)
34,1 %
(1982)
8,6 %
(2014)
22,2 %
(1973)
16,6 %
(2002)
8,4 %
(1998)
41,4 %
(2010)
8,6 %
(2022)
Solna 10 %
(1998)
42,1 %
(1982)
13,2 %
(2014)
15,2 %
(1973)
17,7 %
(1976)
7,8 %
(1998)
45,3 %
(2006)
8 %
(2022)
Stockholm 15,4 %
(2022)
39,4 %
(1973)
14,3 %
(2014)
14 %
(1973)
15,8 %
(2002)
6,4 %
(1998)
37,3 %
(2006)
8 %
(2022)
Sundbyberg 13,3 %
(2022)
52,9 %
(1982)
11,1 %
(2014)
16 %
(1973)
15,2 %
(2002)
5,7 %
(2006)
34,4 %
(2006)
9,8 %
(2022)
Södertälje 9,6 %
(1998)
49,6 %
(1982)
8,5 %
(2014)
24 %
(1973)
14,2 %
(1985)
9,3 %
(2022)
23,5 %
(1991)
15,7 %
(2022)
Tyresö 8,2 %
(1979)
45,1 %
(1982)
9,3 %
(2014)
22,2 %
(1973)
15,5 %
(1973)
5,5 %
(1998)
41,1 %
(2010)
13,9 %
(2022)
Täby 5,8 %
(1976)
30 %
(1973)
7,5 %
(2014)
20,1 %
(1973)
28,7 %
(2010)
7,2 %
(1998)
53,4 %
(1998)
8,3 %
(2022)
Upplands Väsby 9 %
(1998)
47,8 %
(1982)
10 %
(2010)
20,5 %
(1973)
15,2 %
(2002)
7 %
(1998)
33 %
(2006)
14,7 %
(2022)
Upplands-Bro 11,3 %
(1998)
49,6 %
(1982)
7,7 %
(2014)
23,6 %
(1973)
14,1 %
(1976)
10,6 %
(1998)
30,7 %
(2010)
17,6 %
(2022)
Vallentuna 7 %
(1998)
32,5 %
(1973)
9,8 %
(2014)
29,2 %
(1973)
13,8 %
(2002)
8,5 %
(1998)
43,8 %
(1991)
14,9 %
(2022)
Vaxholm 6,5 %
(2022)
38,1 %
(1982)
10 %
(2014)
21,7 %
(1973)
17,3 %
(2002)
5,7 %
(1998)
52,2 %
(2006)
6,9 %
(2022)
Värmdö 8,2 %
(1998)
46,1 %
(1982)
9,8 %
(2014)
20,2 %
(1973)
14,9 %
(2002)
6,5 %
(2002)
42 %
(1998)
13,9 %
(2022)
Österåker 6,3 %
(1998)
40 %
(1994)
8,7 %
(2014)
8,5 %
(1982)
15,7 %
(2002)
8 %
(1998)
38,2 %
(2022)
9,2 %
(2018)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Laholm 1973 53,0 %
Säffle 2002 51,9 %
Laholm 1976 49,7 %
Mönsterås 2002 49,3 %
Dals-Ed 1973 49,2 %
Dals-Ed 1976 48,8 %
Färgelanda 1976 48,1 %
Mönsterås 2006 47,4 %
Åmål 2002 47,1 %
Hörby 1973 46,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Markaryd 2014 44,9 %
Markaryd 2010 44,7 %
Markaryd 2006 44,3 %
Markaryd 2018 39,3 %
Laxå 2018 39,0 %
Markaryd 2022 37,8 %
Ödeshög 2018 33,6 %
Sävsjö 2022 31,3 %
Ödeshög 2010 30,5 %
Lycksele 2022 30,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Landskrona 2022 37,8 %
Landskrona 2018 34,2 %
Skinnskatteberg 2010 30,7 %
Tjörn 1985 30,1 %
Landskrona 2010 30,0 %
Skinnskatteberg 2014 29,9 %
Hjo 1998 29,0 %
Täby 2010 28,7 %
Tjörn 1979 28,6 %
Tjörn 1973 28,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
Kommun Valår Andel
Kalix 2002 43,7 %
Hällefors 1994 18,2 %
Kalix 2010 16,6 %
Vingåker 1998 16,3 %
Jokkmokk 2022 15,4 %
Stockholm 2014 14,3 %
Lund 2014 14,3 %
Vingåker 1994 14,1 %
Mellerud 1998 14,0 %
Stockholm 2010 13,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Vellinge 1998 68,1 %
Vellinge 2006 67,4 %
Vellinge 2002 67,0 %
Vellinge 1994 60,9 %
Vellinge 1991 60,1 %
Vellinge 1988 55,1 %
Täby 1998 53,4 %
Täby 2006 53,0 %
Vaxholm 2006 52,2 %
Danderyd 1982 52,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Surahammar 1982 70,5 %
Munkfors 1982 68,4 %
Surahammar 1985 67,0 %
Bromölla 1982 66,8 %
Piteå 1994 66,7 %
Älvkarleby 1982 66,1 %
Surahammar 1976 66,0 %
Munkfors 1985 65,9 %
Bromölla 1988 65,9 %
Älvkarleby 1976 65,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
Kommun Valår Andel
Hörby 2022 39,3 %
Bjuv 2022 38,9 %
Sölvesborg 2022 38,9 %
Svalöv 2022 35,4 %
Hörby 2018 35,3 %
Örkelljunga 2022 35,0 %
Färgelanda 2022 34,8 %
Sjöbo 2022 34,6 %
Klippan 2022 34,3 %
Bjuv 2018 33,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
Kommun Valår Andel
Fagersta 2006 58,3 %
Fagersta 2010 55,6 %
Fagersta 2002 53,9 %
Degerfors 2010 48,6 %
Norberg 1998 47,9 %
Fagersta 1998 44,5 %
Degerfors 2014 41,9 %
Norberg 2002 38,2 %
Sorsele 2018 36,4 %
Sorsele 2022 35,9 %

Artikeln är skriven i samarbete med Newsworthy.

Redaktionen
...