Nya hallar, nya planer – och växande kostnader

Två nya ishallar kommer att byggas i Svanhagen, något som MN skrivit om tidigare. Budgeten för dessa är 250 miljoner kronor. Totalkostnaden för Brygga idrottshall, som är en del av nya Ekebyhovsskolan uppgick till 496 miljoner kronor och prislappen för Sanduddens idrottshall, som är en del av Sanduddens skola landade på 470 miljoner kronor. Beslutade budgeten för uppvärmning av konstgräsplan 2 på Träkvistavallen är 5 miljoner kronor och kostnaden för Svanängens nya konstgräsplan slutade på drygt 13 miljoner kronor.

Händer saker i rätt takt? Har kommunen råd med allt detta? MN har pratat med kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S), Desirée Björk (MÄP), Fredrik Ohls (L), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden samt Jessica Aftén Moback Jessica (M) oppositionsråd.

Enligt Jessica Aftén Moback (M) har Bryggahallen vuxit fram ur ett långsiktigt arbete som sträcker sig tillbaka till den period då Moderaterna styrde kommunen. Hon beskriver den som ett projekt som varit planerat under en längre tid, till skillnad från ishallarna där det nuvarande styret enligt henne har valt att driva processen betydligt snabbare.

– Det som nu sker med ishallarna är däremot att det socialdemokratiska styret påskyndar processen, säger hon och tillägger att satsningar på idrott i grunden är positivt men att tempot inte får påverka kvalitet, planering eller ekonomi.

Hon beskriver kommunens ekonomi som mycket ansträngd och menar att utvecklingen är en direkt följd av styrets beslut.
– Det socialdemokratiska styret har valt att överbelåna kommunen, vilket innebär att självförsörjningsgraden nu är mycket låg, säger hon och betonar att detta inte är hållbart i längden.

Enligt henne måste stora investeringar alltid hanteras med ansvar och helhetssyn.
– Att bygga nytt är viktigt, men det måste ske med ansvar och långsiktighet, säger hon.

Jessica Aftén Moback lyfter samtidigt att satsningar på idrott och kultur är betydelsefulla och ger föreningslivet bättre förutsättningar. Men hon menar att avsaknaden av ekonomisk balans riskerar få konsekvenser i andra delar av kommunen.

– När stora investeringar staplas på varandra utan helhetsgrepp riskerar det att gå ut över andra viktiga områden, som skola och omsorg.
Om hon skulle göra annorlunda handlar det om att arbeta mer långsiktigt och med tydligare prioriteringar.

– Det handlar inte om att säga nej till nya anläggningar, utan att hitta hållbara och innovativa lösningar, till exempel genom samverkan med föreningar och näringsliv.

Mittenstyrets snabba framdrift i arbetet med både Bryggahallen och de två nya ishallarna är enligt Desirée Björk (MÄP) en direkt följd av politiska prioriteringar. Hon beskriver processen som forcerad och menar att tempot inte följer god beslutsordning.
– Framdriften är tydligt kopplad till en strategi att leverera valfläsk, säger hon.

Hon lyfter att ingen barnkonsekvensanalys har genomförts eller redovisats, trots att barnets bästa ska utredas och dokumenteras. Hon menar också att dialogen med utövarna varit otillräcklig och att viktiga avvägningar som geografisk rättvisa, driftsekonomi och alternativ inte prövats öppet.

När det gäller ekonomin är hennes bedömning tydlig: kommunen har inte råd att genomföra projektet i sin nuvarande form. Investeringsnivån binder enligt henne upp kommunen i decennier, och hon menar att varje 100 miljoner innebär grovt 8 till 11 miljoner kronor per år i ränta och avskrivningar.

– Ishallar har dessutom mycket höga driftkostnader, säger hon och framhåller att stora satsningar på ett enskilt projekt kan tränga undan andra idrotter och nödvändigt underhåll.

Det finns delar hon ser som positiva, framför allt behovet av ökad kapacitet och möjligheten till mer energieffektiva anläggningar. Men hon menar att processen i stort har brister. Hon pekar också på risken att två hallar på samma plats skapar en skev fördelning mellan idrotter och kommundelar.

Om kommunen skulle agera annorlunda vill hon se ett stopp och en omläggning av processen. Hon förordar en barnkonsekvensanalys, öppet jämförelsematerial och ett etappvis byggande där en hall uppförs först och utvärderas innan nästa beslut tas.

– Sprid kapaciteten där barnen bor och låt utövarna medverka, säger hon, och lyfter samtidigt behovet av hårda funktionskrav, fokus på driftkostnader och en oberoende second opinion innan projektet går vidare.

Enligt Fredrik Ohls (L) går processerna kring Bryggahallen och de två nya ishallarna snabbare därför att kommunen har utvecklat sin organisation inom samverkansentreprenad. Han beskriver arbetssättet som mer effektivt än en traditionell byggprocess eftersom det minskar antalet upphandlingar och behåller ingenjörskompetensen genom hela projektet.
– Man slipper dubbla upphandlingar och den kunskap som ofta förloras mellan skedena, säger han.

När det gäller ekonomin menar han att kommunen har råd med de investeringar som nu görs. Han lyfter särskilt att nya skolor och idrottshallar minskar driftskostnaderna för energi, samtidigt som befolkningen växer och skattebasen därmed ökar.

– En stor del av befolkningsökningen sker i bostadsområden i våra centrumområden som därmed kan förädlas och komma alla invånare till gagn, säger han.
Enligt honom skapas därmed en bra helhet.

På frågan om vad som fungerar bra och dåligt riktar han sin kritik bakåt.
– Det är dåligt att tidigare styre inte implementerade detta för flera år sedan, säger han, och menar att det han beskriver som mittenstyrets handlingskraft och tillförsikt för framtiden är den positiva delen.

Om han skulle förändra något pekar han på beslut som borde ha tagits långt tidigare.
– Tidigare moderatstyre skulle ha vågat satsa på riktiga byggnader redan på 00-talet istället för att bygga baracker. Det tar vi nu tag i, säger han.

Hanna Svensson (S) beskriver att tempot i arbetet med både Bryggahallen och de två nya ishallarna framför allt beror på en tydlig politisk vilja. Enligt henne har mittenstyret varit fast beslutsamt om att driva både skol- och hallfrågorna betydligt mer effektivt än tidigare.

Hon menar att det funnits gedigna underlag att utgå från i samtliga projekt, vilket gjort det möjligt att gå snabbare fram.
– Här har det funnits en politisk beslutsamhet att arbeta långt mer effektivt än tidigare, säger hon.

När det gäller ekonomin konstaterar hon att vissa tidigare beslut, som utformningen av Sanduddens skola, hade kunnat se annorlunda ut. Men dagens läge kräver åtgärder.

– Det är helt nödvändiga beslut för att våra barn och ungdomar ska få de bästa förutsättningarna. Vi har inte råd att avstå från att satsa på framtiden, säger hon.

Det som är positivt nu, enligt Hanna Svensson, är att kommunen äntligen fått upp tempo i organisationen och kan börja leverera. Samtidigt ligger kommunen fortsatt lågt när det gäller tillgången till fullstora hallar, och arbetet behöver fortsätta. Hon lyfter att både förskolor och skolor nu är mer ändamålsenliga, vilket ger både barn och pedagoger en bättre arbetsmiljö över tid.

Hon menar att en annan viktig del handlar om att se över hur kommunens samtliga lokaler nyttjas. Det arbetet syftar till att maximera användningen och skapa fler tillgängliga ytor för föreningslivet.

När hon får frågan om vad som borde göras annorlunda betonar hon behovet av balans mellan framdrift och goda beslutsunderlag.
– Vi är angelägna om att varje beslut ska fattas på rätta grunder och att vi samtidigt kommer framåt i en fart som är acceptabel, säger hon.