79 – Mälaröpodden 19 december

Varför har Ekerö så stora problem med elförsörjningen?
– Det finns ju flera orsaker och det är delvis ett åldersdigert nät. Det är väderutsatt, det faller ner träd och så vidare. Det finns ingen redundans i systemet men det vill vi bygga in och då kan man vid ett avbrott mata från ett annat håll. Man kan gå runt problemet så att säga. Färre kunder blir drabbade. Det blir en kortare sträcka som det blir avbrott på.

Hur är läget idag jämfört med tidigare?
– Vi är mer robusta än vad vi var för tre år sedan. Det går jag god för. Men vi kan bli bättre och det är det vi jobbar på.

Vad innebär det pågående projektet på Munsö?
– Just det här projektet ska vi knyta an de två fördelningsstationerna som nu finns på Munsö. En fördelningsstation är de punkter där överliggande nät med högre spänning kommer in just här till Ekerö. Det är där man transformerar ner strömmen till en lägre nivå.
– Och just i det här projektet så ska vi ta bort den luftledning som går emellan och då blir vi vädersäkrare. Sedan på det så bygger man så att det blir en redundans, att man har möjlighet att rundmata elen mellan de här stationerna.

Hur långt har arbetet kommit?
– Jag skulle säga att vi har schaktat en fjärdedel, en femtedel ungefär. Vi kommer att hålla på hela 2026. Det avslutas med att när vi har då kopplat in den kabel som ligger i marken, så raseras den luftledning som finns, som just i det här fallet går över de här åkrarna. Och det är någon gång runt 2027 vi stänger det här projektet.

Var pågår arbeten just nu?
– Vi är på många ställen på Ekerö. Men just här ute är vi vid Munsö och sedan borta vid Menhammar, där vi håller på för att kunna raserar en gammal ledning om cirka ett år.

Vad kommer projektet innebära framåt?
– Det kommer ju alltid finnas problem med elnät, då saker och ting föråldras och går sönder. Men just i Ekerös fall så ska vi jobba bort de problem som är förknippade med vädret. Det är vårt mål här att vädersäkra.

Vilka utmaningar finns i arbetet?
– Våra processer att ta fram projekt är ju det att det tar ju väldigt lång tid. Dels är vi ju under en lag som heter LUF där vi måste upphandla offentligt. Så att bara ta oss fram till att sätta spaden i backen, bokstavligt talat, det kan ta väldigt, väldigt lång tid. Det ska upphandlas. Det kan ta ett till ett ja, ett halvår ungefär. Vi måste få alla avtal på plats. Vi har väldigt gott samarbete med med markägarna på Ekerö och det vill jag säga tack för. Och jag hoppas få ett fortsatt gott samarbete. Det är en förutsättning att vi ska kunna göra det här.

– Vi kan därtill passera vattenskyddsområden eller som här, vi passerar just vägen här. Ekerövägen är ju Trafikverkets väg och den stänger vi inte av. Då måste vi borra oss under och det tar väldigt lång tid och är väldigt dyrt också tyvärr.

Kan Ekerö hamna på regionalt snitt vad gäller avbrott?
– Självklart! Ekerö har av våra nät i just Stockholmsområdet sämre statistik. Men vi ska ju upp och bli minst lika bra.

Hur gammalt är det ni byter ut?
– Just de här kablarna är väl från sextio- sjuttiotalet någon gång. Sverige som helhet hade en ganska stor utbyggnad av elnätet på sjuttio/åttiotalet och det är ju det vi märker nu. Det blir lite problem också, för då kommer ju allting på en gång. Och då ska vi hitta entreprenörer som kan jobba åt oss och vi måste kunna finansiera också. Det blir trappsteg hela tiden när det blir de här stora teknikbytena som ska ske.

Är hela Sverige i en fas där elnätet behöver bytas?
– Ja i kombination med att vi bygger ut det också. Vi håller ju på att ställer om från koldioxid, bränna, kolväten och släppa ut koldioxid till att faktiskt ha ett renare energislag – el helt enkelt.

Hur är det med beredskap för samhällsviktiga funktioner?
– Just här där vi är finns det inga sådana anläggningar. Men det finns ju på andra ställen på Ekerö som vi kan gå in på. Men absolut. Det är någonting man tänker på. Självklart. Och då gör man lokala lösningar, backup ösningar.

Om prisökningar och leveranskvalitet
När Joakim Jonsson tar upp att den fasta avgiften höjs med åtta procent och den rörliga med tolv procent från första januari, samtidigt som Ellevio har ett rörelseresultat på två och en halv miljarder kronor, svarar Håkan Lanner:

– Det är inte riktigt mitt specialområde att ta fram kalkyler på vilka priser vi ska ta för nätet. Men jag kan säga att den tid som Ekeröborna har haft avbrott., det är 0,04 procent av ett år. Så att det är inte speciellt stora avbrott sett i det sammanhanget. Men jag förstår självklart att sammanhanget, att mycket avbrott och förhöjd avgift, det kan bli lite provocerande som du sa. Men vi gör verkligen allt för att bygga bort det. Det står jag för.

Om effekttariffer
– Det är ju någonting nytt som finns just inom elbranschen. Men det är inget nytt i samhället. Om du pendlar in till Stockholm och du ska betala en väg, vägtull. Den är ju också differentierad som det här faktiskt är. Du kan välja att göra någonting på en annan tid för. Våra el- elledning är ju som en väg, fast vi transporterar elektroner istället för bilar.

– Det finns på flygplatsen, du kan åka, du kan välja att åka från Arlanda klockan tio en söndag kväll, och du får billigare flyg. Du kan välja att åka klockan sju en måndag morgon och du får dyrare flyg. Att styra trafik i samhället som nu elbranschen också gör och det är ju ingenting som vi som bolag har kommit på. Utan det är ju någonting vi är ålagda att införa senast 2026

Om fjärrstyrning och modern teknik
– Dels så har man satt upp detektorer på stolpar längs elen för att veta var någonstans avbrottet är, för om man har två punkter och så vet man att någonstans där är ett avbrott. Men kan man minimera den sträcka där det potentiella avbrottet är, då går det ju fortare att skicka ut personal och man kan upptäcka felet och skicka dit personal för att åtgärda felet.

– Sedan har vi också satt upp fjärrfrånskiljare på vissa delar, bland annat här och de kan styra nätet på ett helt annat sätt. Och det gör man ju som namnet säger fjärr. Är det ett avbrott så kan man skicka strömmen i en annan riktning. Och då kommer den här med redundans också, det här att man kan jobba runt ett problem.

Avslutande ord och framtidsutsikter
– Vi fortsätter att investera. På Ekerö lägger vi ner ungefär hundra miljoner varje år i olika projekt och det kommer fortsätta de närmsta åren. Och vi har hållit på med sådana här större förändringar sedan 2022 och vi ser ju faktiskt att det är en gradvis förbättring. Det är inga stora steg, men räknat per minut och per år är det bättre. Med det här projektet och ett annat projekt kan jag lova att det kommer bli faktiskt mycket bättre.